Uppgifter: Trumps skrytsamme talesman var Trump själv

Donald Trump är mycket trevlig, ödmjuk och har många erbjudanden från kvinnor – inklusive Madonna.

Detta försäkrade hans presstalesman John Miller i en telefonintervju med en reporter 1991.

Men nu tyder mer och mer på att John Miller i själva verket var Donald Trump själv.

1991 var Donald Trumps tolv år långa äktenskap med frun Ivana på upphällningen, och det gick rykten om att han börjat dejta modellen Marla Maples.

Sue Carswell, då reporter på People Magazine, fick i uppgift att kontakta Trump för att ta reda på mer.

Efter mindre än fem minuter ringde en man tillbaka. Han presenterade sig som John Miller, nytillträdd talesman för Donald Trump.

Madonna ska ha hört sig för

För att vara presstalesman var Miller ovanligt öppenhjärtig. Han förklarade att Trump hade behandlat exfrun Ivana väldigt bra, och att han planerade att göra detsamma med Maples.

Han berättade också att hans chef var populär bland kvinnor.

– Skådespelare ringer för att höra om han vill gå på dejt. Madonna ville dejta honom. Förutom Maples har han tre andra flickvänner, sa Miller.

”Det var absolut Trump”

Det 25 år gamla samtalet har nu flutit upp till ytan igen. Anledningen är att Washington Post säger sig ha bevis för att presstalesmannen John Miller i själva verket var Donald Trump själv.

Bland annat är reportern Sue Carswell övertygad.

– Det var absolut Donald Trump, säger hon till NBC News.

Ingen tvekan?

– Ingen tvekan.

Enligt CNN är det en illa dold hemlighet att Donald Trump under 80- och 90-talet ofta låtsades vara någon annan för att kunna skryta obehindrat. De har även låtit röstexperten Thomas Owens analysera inspelningen från Carswells intervju.

– Jag kan säga med ganska stor vetenskaplig säkerhet att det där är Trumps röst, säger han.

Trump: ”Det tror jag inte”

Donald Trump, som ser ut att bli Republikanernas presidentkandidat i höst, fick frågan om det var han som låtsades vara John Miller i NBC:s ”Today Show” på fredagen.

– Det tror jag inte, blev svaret först.

Sedan blev han mer övertygad.

– Det låter som ett av de där bluffsamtalen, ett av de många bluffsamtalen. Det är inte jag. Och det låter inte som jag. Det kan jag säga.