Så lurade mördaren sina offer
Uppdaterad 2011-07-25 | Publicerad 2011-07-23
Gärningsmannen var utklädd till polis, lockade offren till sig – sedan sköt han
I den stora kursgården på Utøya samlades ungdomarna för att lyssna till nyheten om explosionerna i Oslo.
Då började massakern.
Mördaren kom med samma båt som ungdomarna.
Hundratals ungdomar från hela Europa hade rest till den lilla ön Utøya. Det var tänkt att bli fyra dagar av debatt, skoj och tal av Norges statsminister Jens Stoltenberg.
Utan att deltagarna själva visste om det hade de en skjutgalen mördare ibland sig. Flera av ungdomarna hade åkt samma färja ut till ön ihop med mannen, klädd i blå tröja och polisemblem. Enligt uppgift ska han ha sagt att han var på väg ut för att utföra ett rutinuppdrag efter terrorangreppet i Oslo.
Gömde sig i ett skjul
I öns huvudbyggnad hölls ett kort informationsmöte om explosionerna i huvudstaden.
Utanför väntade den polisklädde mannen.
– Kom till mig, jag har viktig information, kom till mig, det är inte farligt, uppger ett vittne att mannen sagt.
Sedan började han skjuta med automatvapen.
Vittnen berättar hur han gick runt, runt.
Först sköt han dem han hittade på land. Sedan dem som i panik gett sig ut i vattnet.
Norrmannen Kurt Franzén berättar:
– Vi samlades inne i en stor lokal för att se på nyheterna och höra mer om det som hänt i Oslo. Plötsligt utbröt panik och folk sprang ut genom dörrar och fönster och in i skogen, säger Kurt Franzén, som själv gömde sig i ett skjul tillsammans med flera andra ungdomar.
”Ropade och jublade”
Han berättar att det tog lång tid innan han förstod vad som hände.
– Jag trodde att det var ett sjukt skämt.
Nicoline Bjerge Schie, 21, flydde också för sitt liv undan massmördaren på Utöya. För Dagbladet berättar hon om hur gärningsmannen jublade medan han sköt skott efter skott mot ungdomarna:
– Vi hörde folk bli skjutna precis bredvid oss, men vi kunde inte springa fram och hjälpa dem. Han kom efter dem, men vi kunde inte riskera att avslöja oss själva, säger hon.
– Jag såg honom inte, men hörde honom. Han ropade, jublade, och ropade flera segerrop, säger hon till Dagbladet.
Vid 18-tiden spreds uppmaningar på nätet och via sms om att inte ringa någon på ön eftersom flera personer gömt sig i panik.
”Tänkte på min familj”
– Det kändes inte säkert att bara gömma sig i skogen. Jag hittade ett skjul och hörde samtidigt skott och skrik hela tiden. Skytten gick förbi på stigen utanför två gånger. Vi låg bara helt stilla och hörde hur han gick förbi, säger Kurt Franzén.
Han har mest troligt sitt gömställe att tacka för att han fortfarande är vid liv.
– Vi satt där inne i tre-fyra timmar. Jag tänkte på min familj, min fru och mina barn. Vi satt därinne och pratade om våra drömmar och vad vi ville med våra liv.
Även Elise, 15, har sitt gömställe att tacka.
Sörjer de döda
Hon var på våning två i församlingshuset när hon hörde skotten. Hon hoppade ner, sprang genom skogen, och hittade med flera andra en stor sten hon kunde gömma sig under.
– Skytten stod på stenen över henne, hon såg flera döda ungdomar i vattnet, säger hennes far Vidar Myhrer till VG.
Både Kurt Franzén och Elise är glada över att vara vid liv.
– Jag sörjer alla de ungdomar som har dött. Det är svårt att förstå allting, säger Franzén.