Varning: Arktis kan förvandlas till konflikthärd

Samerna riskerar att hamna i kläm när intresset för Arktis ökar. Fredsforskningsinstitutet Sipri ser exploateringen av Kirunaområdet som en potentiell konflikthärd.

– Det är frustrerande att vi är totalt i händerna på andra aktörer, säger Håkan Jonsson i Sametinget.

Jakt på resurser, potentiella nya farleder och ökade spänningar gör att Arktis hamnat i blickfånget, konstaterar Sipri i en ny överblick.

Det Stockholmsbaserade fredsforskningsinstitutet pekar ut Kiruna som ett exempel, där nya fyndigheter, rymdsatsningar och ökad militär närvaro driver på utvecklingen.

– Det är en stad som lockat till sig global uppmärksamhet, säger artikelförfattaren Emilie Broek och fortsätter:

– Jag ser Kiruna som ett exempel på en större trend där man fokuserar på ställen i Arktis som kan ge nya resurser och kapaciteter till följd av att isen smälter.

”Största hotet”

Politiker och företag jublar. Men om man inte också får med sig samerna som bor i området så riskerar det att leda till juridiska konflikter, som kan försena projekten.

– Man kan inte ignorera den lokala oron. Samerna bor där, så frågan är hur man kan inkludera dem och få dem att också tjäna på det här. Det handlar inte om att sätta stopp för allt, utan fråga sig hur man skapar något tillsammans, säger Broek.

I vintras invigdes Sveriges EU-ordförandeskap i Kiruna, med EU-kommissionen och andra dignitärer på besök. I samband med det meddelade statliga gruvjätten LKAB att man hittat stora mängder sällsynta jordartsmetaller i Kiruna. Samma dag invigdes Spaceport Esrange som den första anläggningen för uppskjutning av satelliter på europeisk mark.

Försvarsmakten har också stora planer för Kalixfors, strax utanför Kiruna, där man vill ha internationella övningar.

Både rymdbasen, gruvnäringen och försvaret har en lång historia av konflikter med samerna.

”Största hotet”

Sipri lyfter fram vikten av dialog, vilket Matti Blind Berg, förbundsordförande i Svenska samernas riksförbund håller med om.

– Det är den enda reella verktyg vi har, men då kräver det att det är två jämställda parter. I dag är det inte så, i dag har de här extraherande intressena inom industrin all makt, säger han.

Han ser uppgivet på planerna.

– Det står i direkt motstånd till vår näring och sätt att nyttja naturen, säger han.

Håkan Jonsson, styrelseordförande i Sametinget, beskriver också utvecklingen som problematisk.

– Man pratar om hundratals miljarder som ska investeras här i norr. Det mesta är någon form av intrång i samisk näring och kultur. Det här är något som vi är jätteoroliga över, och som vi ser som det största hotet mot vår fortlevnad överhuvudtaget.

”Frustrerande”

Håkan Jonsson betonar att ursprungsbefolkningar runt om i världen fått en starkare ställning och mer inflytande. Samtidigt konstaterar han att regeringen förra våren körde över samerna i frågan och lät Jokkmokk Iron Mines gå vidare med sina planer för Kallak/Gallok-gruvan, vilket han beskriver som en fingervisning om hur lite samerna har att säga till om.

– Det känns naturligtvis frustrerande. Vi hade bra argument, och lade mycket energi på frågan och vi blev trots allt överkörda. Det är klart att man funderar på om det finns någon anledning att ha konsultationer, säger han.

Emilie Broek betonar vikten av att sätta människor i centrum och att förekomma potentiella konflikter.

– Om man vet om oron, så kanske det finns andra sätt att göra det. Projekten har precis presenterats, så det är ett konversation som behöver hållas, säger hon.