Män med bra flås och hög IQ får fler barn

helskärm

Ju högre IQ, kondition, inkomst och utbildning män har desto större är sannolikheten att de får barn. Det visar tre nya studier i demografi från Stockholms universitet.

Data från bland annat mönstringsprotokoll för män födda 1950-1970 har visat att hög kondition vid ung ålder ger högre sannolikhet att få barn. Dessutom fann de att ju bättre kondition – desto fler barn fick männen.

– De som hade sämst ork på den där träningscykeln vid mönstringstestet hade betydligt färre barn. Det som var mer överraskande var att för varje steg konditionen ökade fick de fler barn, säger Martin Kolk, docent i demografi och medförfattare till studierna.

Det finns också en motsatt effekt för de som hade högt BMI (ett mått för att mäta övervikt och fetma). De som var överviktiga i åldrarna 17-20 år hade nästan dubbelt så hög sannolikhet att förbli barnlösa jämfört med män som inte var överviktiga.

Forskningen över mäns chanser att få barn har gjorts i tre separata studier, som alla bygger på data över män födda i Sverige på 1950-1970-talen. Resultatet från mönstringsprotokoll har kunnat slås samman med bland annat inkomstregister och utbildningsregister för att få fram flera faktorer som har betydelse för sannolikheten att få barn.

Högre lön – fler barn

Fler faktorer som hade stark koppling till chansen att få barn var hög IQ, inkomst och utbildning.

– Universitetsutbildade män har fler barn än de med gymnasieutbildning.

– För att förstå de här mönstren måste man förstå att de alla har positiva samband med varandra. Det är därför man ser att de med högt IQ också har högre utbildning och hög inkomst, säger Martin Kolk, docent i demografi.

Den faktor som har tydligast koppling till att få fler barn är inkomst. I studierna har de tittat på vilken inkomst männen hade vid tiden då de skaffade barn och sett att de med hög inkomst hade mycket högre sannolikhet att skaffa både ett första barn och sedan ytterligare barn.

– En enkel ekonomisk förklaringsmodell är att män med bättre ekonomi kan få fler barn, eftersom det är enklare att organisera livet med fler barn om man har bättre resurser.

Inte fler än fyra

Detta stämmer dock bara upp till fyra barn. Även om det är få som har fem barn eller fler, syns ett trendbrott.

– När vi tittar på grupper som har tre och fyra barn så har de högre inkomst och högre utbildning än genomsnittet. När vi tittar på dem som har fem barn ligger de något under genomsnittet i olika mått på socioekonomisk status, säger Martin Kolk, och fortsätter:

– En förklaring till det kan vara att det finns sociala normer i vad som är lagom antal barn.

Trenden vänd för kvinnor

Eftersom den allmänna värnplikten i Sverige bara omfattade män mellan åren 1950 och 1970 finns den typen av data endast för män. Liknande studier som tidigare gjorts på kvinnor har visat på motsatt effekt – kvinnor med hög inkomst och universitetsstudier tenderade att få färre barn.

– Det mönstret verkar ha vänt de senaste 10-20 åren. Nu ser vi att även kvinnor får fler barn vid högre inkomst, säger Martin Kolk.

Det unika med de nya demografiska studierna är omfattningen. På grund av att i princip alla män behövde mönstra har hundratusentals mäns data bidragit till studien och sedan kunnat samköras med fler register för att få fram statistik över kopplingen till antal barn männen fick.