"Kylpingviner" räddar mediciner vid värmeböljor

Värmeböljor skapar ett gynnsamt klimat för bakterier att frodas i.

Det är särskilt besvärligt för sjukhus där en steril miljö bokstavligen är livsviktig.

På Södersjukhuset i Stockholm har man rustat sig för att undvika konsekvenserna den exceptionellt varma sommaren 2018 fick för sjukhuset.

Under den varma och fuktiga sommaren 2018 ökade luftfuktigheten på Sveriges sjukhus till den grad att flera fick ställa in operationer då man inte längre kunde garantera en steril miljö i operationssalarna.

Bland annat drabbades sjukhus i Sollefteå, Örebro och Linköping.

Även sjukhus i Stockholm, däribland Södersjukhuset, fick ställa in operationer när luftfuktigheten i operationssalarna översteg rekommenderade värden och material riskerade att kontamineras.

– Det var en akut händelse som vi fick sköta på bästa möjliga sätt, säger Ellinor Linde Blidegård, beredskapssamordnare på Södersjukhuset.

Det blev en väckarklocka för sjukhuset som sedan dess har utarbetat en handlingsplan för hur man ska hantera längre perioder med höga temperaturer.

Kylpingviner

Den största skillnaden, som förvisso var planerad redan före 2018, är att sjukhusets akutmottagning sedan 2020 huserar i nya lokaler med bättre ventilation än i de gamla som var byggda på 1960-talet.

– Det var svåra lokaler att jobba i överlag. Dessutom blev det väldigt varmt, säger Ellinor Linde Blidegård.

Utöver det har sjukhuset byggt upp ett lager med portabla fläktar och kylaggregat, vilket man inte hade under 2018.

– Vi är betydligt bättre förberedda än vad vi var då.

Kylaggregaten, eller kylpingvinerna som de också kallas, placeras i händelse av värmeböljor ut i de utrymmen som är särskilt värme- och fuktkänsliga utefter en prioriteringslista.

Högst upp på listan står operationssalar och sterilcentralen, förklarar Elin Linde Blidegård.

– Det är utrymmen där miljön måste vara steril, säger hon.

Läkemedel kan förstöras

Ett annat prioriterat utrymme är läkemedelsförrådet. Läkemedel som utsätts för högre temperaturer än 25 grader riskerar nämligen att få försämrad effekt.

– I värsta fall förstörs de och går inte längre att använda.

När temperaturen stiger och luftfuktigheten ökar kan även utrymmen där medicinteknisk utrustning förvaras, som röntgenavdelningen, vara i extra behov av nedkylning, eftersom viss utrustning riskerar att ta skada av värme och fukt.

Fläktarna används främst utanför vårdmiljön, bland annat i personalrummen, eftersom de riskerar att sprida partiklar som samlats på golvet och andra ytor, vilket kan öka mängden bakterier i rummet.

Patienter påverkas

Det är inte bara sjukhusets verksamhet som påverkas under värmeböljor, utan också patienterna. Under sommaren 2018 rapporterades 700 fler dödsfall än normalt, enligt Folkhälsomyndigheten. Överdödligheten sågs främst bland äldre och personer med underliggande sjukdomar.

Det gäller därför för sjukhuset att ha ett extra vakande öga på de allra sköraste patienterna när temperaturen stiger.

– Om det blir för varmt för patienterna så har vi full kontroll på dem och sätter in åtgärder i ett tidigt stadium, till exempel extra vätska, säger Ellinor Linde Blidegård.