Skolinspektionen

Elever ska få ökad chans gå i resursskola

Av: 

TT

NYHETER

Elever med särskilda behov ska lättare kunna få plats på skolor med små grupper och mycket vuxenstöd – resursskolor.

Det är skolminister Lina Axelsson Kihlbloms (S) förhoppning med ett kommande lagförslag.

– Med detta ökar möjligheterna att hitta en resursskola närmare där man bor – att vi förhoppningsvis får fler resursskolor ute i landet, säger ministern till TT.

Förslaget, som nu närmast ska granskas av Lagrådet, berör elever som av olika skäl har svårt – eller inte alls kan – tillgodogöra sig undervisning i en vanlig, stor klass – miljön är för påfrestande. Eleverna kan exempelvis ha olika former av autism eller ångestproblematik.

En resursskola kan ge eleverna det lugn, de rutiner och det pedagogiska och sociala stöd de behöver.

Inkludering

Men resursskolor är inte tillgängliga för alla behövande. Det beror bland annat på att det, åtminstone tidigare, har funnits ett synsätt att elever inte ska placeras i särskilda grupper eller skolenheter, enligt den utredning som ligger till grund för lagförslaget.

– En strävan efter en inkludering, att alla ska få vara med, är bra. Men vi måste också ha alternativ när det inte fungerar. Och man ska inte behöva ha flera år av skolmisslyckanden, utan vi måste utgå från att det alltid kommer att finnas elever i behov av särskilt stöd av olika slag, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Det har också, efter rättsfall, rått en tveksamhet om vad som gäller juridiskt – får kommuner ens ha resursskolor? Därför vill regeringen tydliggöra i skollagen att rätten finns.

– Det har rått osäkerhet, vilket lett till att de kommuner som inte har startat resursskolor behövt skicka sina elever till andra kommuner eller köpa plats på en fristående skola. Det har gjort det svårt för eleverna att hitta skolalternativ nära hemmet, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Det ska också göras tydligt att eleven har rätt att gå kvar i resursskolan så länge behovet finns.

– Den här elevgruppen har ofta varit med om väldigt mycket. Det är elever som har gått i vanliga skolor, och kanske prövat särskilda undervisningsgrupper. Det här är ett sätt att möjliggöra en skolgång som fungerar, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Krävs kompetens

Brist på resurser, lämpliga lokaler och rätt kompetens har också talat emot resursskolor.

– Vi ska vara realistiska: Det finns en lärarbrist i Sverige, men min erfarenhet säger att det finns många enormt duktiga lärare som gör ett fantastiskt arbete med den här elevgruppen och som vi ska stötta. Det finns också mycket kompetenslyft just nu, bland annat via Specialpedagogiska myndigheten, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Hon pekar också på att finansieringen bör bli mer enhetlig. Bestämmelserna vad gäller det tilläggsbelopp som kommunerna är skyldiga att skicka med elever i fristående resursskolor ska göras tydligare.

– Nu är det många som tycker att det varierar mellan kommuner och att det är väldigt oförutsägbart. Det är viktigt för alla som driver resursskolor att veta när man får pengar och inte, säger skolministern och fortsätter:

– Jag har sett resursskolor som varit rena kassakor, jag har också sett resursskolor som har gått på knäna. Det måste bli lite ordning och reda.

TT: Hur vanligt är det att resursskolor är kassakor?

– Jag vet att det varierar stort mellan resursskolor, beroende på vilken elevgrupp man har och förändringar över tid. Jag var själv rektor på en fristående resursskola för några år sedan, och vet att det finns kommuner som är desperata att hitta en skola för sina elever. Det blir dyrt för dem ibland, och elever fick långa taxiresor varje dag. Jag tycker att det är viktigt att alla kommuner kan fråga sig hur de kan leda och styra sina egna resursskolor, säger Lina Axelsson Kihlblom.

ANNONS

Nu kan du shoppa säsongens nyheter hos Ellos - trendsäkert mode för alla tillfällen!

Extern länk från Ellos

Shoppa här

Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN

Skolinspektionen