Wallström: ”Vi har bjudit på traditionellt midsommarfirande”

Utrikesminister Margot Wallström har raggat röster in i det sista för att Sverige ska väljas in i FN:s säkerhetsråd på tisdag.

– Vi har träffat delegater och bjudit på traditionellt midsommarfirande, säger Margot Wallström på plats i New York.

Det är inte Eurovision eller Idol, men för politiknördar är tisdagens omröstning i FN:s generalförsamling minst lika spännande.

Sverige tävlar tillsammans med Nederländerna och Italien om en eftertraktad plats i säkerhetsrådet.

Två länder kommer att ta hem en plats – medan ett slås ut.

Italien är förhandstippad favorit, medan Sverige och Nederländerna kommer fightas om andra plats.

Redan i onsdags satte sig utrikesminister Margot Wallström på ett plan till New York för att under några dagar spurtlobba för Sveriges plats i FN:s säkerhetsråd.

De senaste dagarna har hon spenderat med delegater från andra länder som ska rösta på tisdag. Bland annat har hon bjudit på svensk midsommar-mottagning, där hon också passade på att diskutera brexit med brittiske ambassadören. I diplomatkretsar i New York har behovet av att få analysera det brittiska utträdet ur EU varit stort, förklarade Wallström under en pressträff på söndag kväll svensk tid.

– Men mest har jag suttit i ett kalt rum i FN-byggnaden och haft möten med delegater för att berätta om vad Sverige kan bidra med till säkerhetsrådet, säger Margot Wallström.

Pengar och möda på kampanjen

Regeringen med Wallström i spetsen har lagt ner svett och möda på kampanjen att få in Sverige i säkerhetsrådet. Notan slutar på 22 miljoner kronor. Kampanjen har kantats av kritik. När utrikesdepartementet lanserade en kampanjslogan om att Sverige skulle vara en “oberoende röst i världen” slog kritikerna bakut. Sverige är en del av EU och knappast en självständig världsspelare, lät det. Mothugget bet och Wallström drog officiellt tillbaka sin säljpitch.

Påhejare av kampanjen menar att Sverige gör rätt i att försöka knipa en plats i säkerhetsrådet. Som den sjätte störta bidragsgivaren till FN är det inte mer än rätt att Sverige får mer att säga till om.

– Vi är förhoppningsfulla. Det finns ett stort intresse för Sveriges kandidatur. Vi vet att det kommer bli tufft, men det finns en positiv energi i kanditaturarbetet, säger Margot Wallström.

Sverige har tidigare suttit i säkerhetsrådet på 50-talet, 70-talet och i slutet av 90-talet. Nu hoppas alltså regeringen att en svensk FN-ambassadör ska ta plats igen vid det hästskoformade bordet där världens kriser diskuteras.

”Platsen kan bli värdefull”

Rådet kan besluta om sanktioner och millitära insatser och som medlem i säkerhetsrådet skulle Sverige kunna påverka vad som beslutas.

Men i grunden är det de fem stora som bestämmer - USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike. De har permanenta platser i rådet och kan med veto stoppa förslag de inte gillar. Sverige skulle bli ett av de tio länderna i rådet som är med på sidolinjen och inte har speciellt mycket att säga till om.

Men det finns undantag. Som när Sverige, med hjälp av andra, lyckades förhandla fram sanktioner mot Serbien under Balkankriget, fastän Ryssland först var emot. Eller när säkerhetsrådet klubbade igenom en resolution som fördömde Indiens och Pakistans kärnvapenprov, tack vare att Sverige drev på.

En svensk plats i säkerhetsrådet betyder inte den typen av inflytande som skakar om världen i grunden, men är ändå värdefull, menar statsvetaren Ann-Marie Ekengren:

– Forskning har visat att små stater i säkerhetsrådet kan få inflytande om man har skickliga diplomater, och Sveriges diplomater har generellt sett gott rykte, säger hon.

Olof Skoog, idag chef för svenska FN-delegationen i New York, är den svenska diplomaten som kommer sitta på Sveriges stol om vi väljs in i säkerhetsrådet. Han har tidigare bland annat varit ambassadör i Colombia, där han var med och seglade fredsförhandlingar mellan FARC och colombianska regeringen i hamn. På frågan om hans vassaste diplomatiska egenskaper och varför just han skulle göra ett bra jobb i säkerhetsrådet säger han:

– Jag tror att jag är ganska duktig på att på att lyssna och föra dialog. Inte tro att vi, Sverige, begriper situationer bättre än något annat land. Jag vill inte läxa upp andra nationer. Jag tror att den attityden är viktig för att nå framgång i förhandlingar, säger Olof Skoog.