Regeringskällor i Aten: Kan kosta honom makten
Uppdaterad 2019-06-27 | Publicerad 2015-07-12
Uppgörelse kan bli dyrköpt för Tsipras
En uppgörelse i Bryssel kan bli dyrköpt för Greklands premiärminister Aleksis Tsipras.
Enligt regeringskällor i Aten kan det till och med kosta honom regeringsmakten.
Mötena i Bryssel går långsamt men oundvikligt mot sanningens minut. I natt ska det slutgiltiga beskedet komma om det blir ett gigantiskt lånepaket för att rädda Greklands skuldkris eller om det blir en grexit då grekerna får byta ut euron mot den gamla valutan drachma.
Om den grekiska premiärministern Aleksis Tsipras skulle återvända från Bryssel med ett signerat avtal värt över 50 miljarder euro i nya lån till Grekland, så kan han mötas av ett partiuppror ifrån sitt eget parti Syriza.
– Just nu träffas ett tjugotal parlamentariker ifrån regeringspartiet Syriza på ett informellt möte i Aten, där de ska diskutera om de ska lämna partiet i protest mot en eventuell överenskommelse i Bryssel.
Öppet kritiska mot partiledaren
Enligt regeringskällan tycker parlamentarikerna att de ännu tuffare sparåtgärder som flera euroländer nu kräver, är oacceptabla.
Uppgifterna är obekräftad, men flera parlamentariker har under veckan varit öppet kritiska mot partiledaren.
Ännu återstår frågan om det blir ett avtal i Bryssel. Men risken finns att Tsipras kommer få mycket svårt att hålla ihop sin egen regering på hemmaplan, även om det blir ett avtal.
Hristos, som äger en bar i central Aten menar att de pågående mötena i Bryssel är en politisk teater där euroländerna och EU:s institutioner vill tvinga Grekland att kapitulera villkorslöst.
– Vår premiärminister gör sitt bästa. Men han är ung och har ingenting att sätta emot, säger Hristos.
– De internationella långivarna eller ”skurkarna” som jag kallar dem, har nu dragit åt skruvarna. Grekland sitter fast som ekonomisk gisslan, säger Hristos.
”Kan inte spara mer”
Servitrisen Angeliki är kritisk mot den grekiska regeringens förslag om sparåtgärder som bland annat innebär höjd moms på basvaror från 13 till 23 procent.
– Jag förstår inte hur ska vi greker ska kunna spara mer än vi gjort. Jag tjänar 200 kronor om dagen och hälften av det går till att köpa mat. Det är inte tal om någon lyx, jag brukar handla ägg, bröd, mjölk och pasta, säger Angeliki som jobbar på ett café i centrala Aten.
– Nu är allt upp till bossen i Tyskland, säger Angeliki och pekar på en gatuaffisch där den tyska finansministern Wolfgang Schäuble som skämtsamt jämförs med Hitler och anklagas skyldig till ”massfattigdom” i Grekland.
Angeliki berättar att hon skulle vilja bilda familj, men att hon gett upp hoppet eftersom hon fortfarande bor hos sina föräldrar vid 40 års ålder.
– Jag trodde först att det skulle bli bättre med den nya premiärministern Tsipras, men nu ser det ut som att inte han heller kan göra nåt för oss vanliga greker, säger Angeliki.
”Hur ska jag kunna skapa en framtid för ett barn”
Angeliki, servitris
– Jag förstår inte hur ska vi greker ska kunna spara mer. Jag tjänar 200 kronor om dagen och hälften av det går till att köpa mat. Det är inte tal om någon lyx, jag brukar handla ägg, bröd, mjölk och pasta, säger Angeliki som jobbar på ett café i centrala Aten.
Angeliki är besviken på den grekiska regerings förslag om sparåtgärder som bland annat innebär höjd moms på basvaror (från 13 procent till 23 procent).
– Nu är allt upp till bossen i Tyskland, säger Angeliki och pekar på en gatuaffisch där den tyska finansministern Wolfgang Schäuble skämtsamt jämförs med Hitler och anklagas skyldig till ”massfattigdom” i Grekland.
Angeliki berättar att hon skulle vilja bilda familj, men har gett upp hoppet eftersom hon fortfarande bor hos sina föräldrar vid 40 års ålder.
– Hur ska jag kunna skapa en framtid för ett barn i den här situationen, frågar sig Angeliki som också tappat tilltron till Greklands politiker.
– Jag trodde först att det skulle bli bättre med den nya premiärministern Tsipras (från vänsterpartiet Syriza), men nu ser det ut som att inte han heller kan göra nåt för oss vanliga greker.
Hristos, barägare
– Långivartrojkan (EU-kommissionen, Internationella valutafonden och Europeiska centralbanken) eller ”skurkarna” som jag kallar dem, har dragit åt skruvarna. Grekland sitter fast som ekonomisk gisslan, säger Hristos.
Hristos menar att de pågående mötena i Bryssel är en politisk teater där euroländerna och EU:s institutioner vill tvinga Grekland att kapitulera villkorslöst.
– Vår premiärminister gör sitt bästa. Men han är ung och har ingenting att sätta emot.
Oavsett om det blir en låneuppgörelse mellan Grekland och euroländerna eller om Grekland blir utslängda ur valutasamarbetet, så är Grekland förloraren, tycker Hristos. Men Hristos menar att de som han håller som ansvariga i framtiden kommer att få betala dyrt för vad som händer nu.
– Du ska få se att det här utlöser en våg av motstånd i hela Europa. Samtidigt väntar Putin i kulisserna på att knyta Grekland till sig. Det är ett farligt pokerspel inte bara av Tsipras utan också av ”skurkarna” i Bryssel och Berlin, säger Hristos.
Ilias Tersiz, arbetslös arkitekt (men får enstaka påhugg som säljare för en grekisk vinproducent.)
– Det är eländigt vad som händer i Grekland nu, men på ett sätt har vi vant oss av fem års kris. Kanske måste vi nå den djupaste botten innan vi kan ta oss upp igen, säger Ilias Tersiz.
Ilias var van vid att leva ett got liv innan han blev av med jobbet som arkitekt när företaget han jobbat för i 25 år gick i konkurs när den ekonomiska krisen i Grekland bröt ut 2011.
Han säger att han inte fick något avgångsvederlag och att han heller inte lyckats få ut någon pension som han enligt nuvarande regler i Grekland har rätt till. Sedan han blev arbetslös har varje dag för Ilias varit en utmaning.
– Kan du föreställa dig att jag som 60-årig måste leva på att min fru försörjer mig.
Ändå har Ilias förtroende för premiärminister Tsipras och den sittande grekiska regeringen med vänsterpartiet Syriza i spetsen.
– Om det blir en låneuppgörelse tror jag att Grekland för första gången kan använda pengarna miljarderna på ett sätt så att det kommer det grekiska folket till del. Vid tidigare lånepaket har allt hamnat i fickorna hos grekiska och internationella storbanker, säger Ilias Tersiz.
Tomas Thorén