Suu Kyi undvek kritik mot militären

Publicerad 2017-09-19

Burma vill få slut på lidandet och räds inte internationell granskning, säger landets ledare Aung San Suu Kyi i ett tv-sänt tal till nationen.

Men trots hård press från omvärlden valde hon att inte kritisera militärens insatser mot minoritetsgruppen rohingya i delstaten Rakhine.

Suu Kyi säger att Burma inte ska vara delat av religion, och att hat och rädsla är världens stora plågor

Suu Kyi öppnade dörren för internationella observatörer, som ska kunna komma och se med egna ögon hur situationen är i Rakhine.

– Vi vill få reda på varför den här utvandringen sker. Vi skulle vilja tala med de som flytt, samt de som stannat. Jag tror inte att det är särskilt känt att den stora majoriteten av muslimer i Rakhine inte har anslutit sig till utvandringen, säger Suu Kyi.

Massiv kritik

Human Rights Watch (HRW) uppmanar världens ledare att införa sanktioner med anledning av agerandet från Burmas militär, som anklagas för att ha drivit mer än 410 000 människor på flykt i vad som beskrivs som etnisk rensning.

Fredspristagaren har fått massiv kritik för att hon inte har satt stopp för våldet och många världsledare förväntade sig ett kraftfullt uttalande om att den muslimska minoritetsbefolkningen i Rakhinestaten ska skyddas.

Hon har tidigare inte velat uttala sig om situationen, eller uppmana landets militär till återhållsamhet, vilket inte heller skedde på tisdagen.

– Vi fördömer allt olagligt våld och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Vi kommer att återställa freden, lagen och ordningen i regionen, säger hon.

Kontroversiell term

Burma är även berett att inleda flyktingprocesser för att underlätta för dem som vill återvända, lovade Suu Kyi i sitt tal.

Den burmesiske ledaren använde inte termen rohingya vid något tillfälle i sitt tal. Ordet i sig är kontroversiellt i Burma, där många buddhister menar att folkgruppen är illegala invandrare från Bangladesh.

I flyktinglägret Kutupalong i Bangladesh, dit många rohingyer flytt, togs den burmesiske ledarens tal emot med vrede.

Framförallt antydandena om att flyktingarna själva kan vara ansvariga för vad som hänt provocerade flyktingen Abdul Hafiz, som kallar Suu Kyi för en "lögnare", och tillägger att rohingya-folket lider mer än någonsin.

Människor demonstrerar mot fördrivningen av rohingya. Arkivbild.