Pappan om Rawa Majid: ”Han är som ett spöke”

Publicerad 2024-05-18

SULAYMANIYYA. Sveriges mest jagade brottsling, Rawa Majid, 36, har satt sin familj i säkerhet i Irak.

Där åtnjuter de skydd och respekt av lokala myndigheter.

Det – och mycket mer – berättar den så kallade Kurdiske Rävens pappa, Rekawt Majid, 69, i en unik intervju med Aftonbladet, på plats i irakiska Kurdistan.

– Ingen förälder i hela världen vill att ens barn slår in på den här vägen, säger pappan.

Rekawt Majid ser sig om i hotellobbyn i centrala Sulaymaniyya. Mannen i kortärmad, blå-vit skjorta flackar lite med blicken och synar lokalen. Den tidigare peshmergasoldaten och mediechefen är inte rädd av sig. Men han är tydligt nervös inför mötet. 

Under de senaste åren har 69-åringen aldrig talat med någon svensk journalist om sig själv, sin familj och framför allt om sin son: Rawa Majid, ledaren för det så kallade Foxtrotnätverket.

De enda som Rekawt Majid har talat med är det svenska rättsväsendet, som 2021 dömde honom till villkorligt fängelse för hans del i pengatvätten av sonens narkotikaaffärer.

En regnig gata i staden Sulaymaniyya, Irak.

– Polisen kunde inte hitta något som kopplade mig direkt till min son. Jag hade inte Encrochat, säger pappan.

Han hänvisar till de krypterade telefonerna som fick många svenska brottslingar på fall. Även om det i flera, krypterade konversationer under namnet Foxkurdish och andra användare fanns stora summor pengar och klockor nämnda i samband med benämningar som ”Pappa para”, ”min farsa” och ”pappa”.

”Han ringde från Iran”

Polisen hittade ändå tillräckligt för att leda till en en villkorlig dom som Rekawt Majid inte ifrågasätter i dag.

Rekawt Majid blev lindrigare dömd än sin ex-fru och mamman till Rawa Majid: Pari Lindblom Saleh, 60. Hon är fortfarande är på flykt undan ett väntande fängelsestraff på 1,5 år i Sverige för pengatvätt.

Officiellt vet ingen var Rawa Majids mamma, fru eller barn håller hus. Men under samtalet med Rawa Majids pappa kommer mycket att klarna.

Rekawt Majid, 69, är pappa till Rawa ”Kurdiska Räven” Majid.

Han bekräftar Aftonbladets uppgifter om att sonen har suttit i fängelse i Iran, under en stor del av det gångna året.

När var du senast i kontakt med din son?

– En gång ringde han från Iran. Han sa: ”Jag mår bra, pappa. Jag sitter i fängelse. De respekterar mig och gör ingenting. De har inte rört mig. Ingen tortyr eller så. Ingenting. Jag mår bra tills jag är klar med det här och kommer ut”. Han trodde att det skulle ta fyra till sex månader.

– Det senaste samtalet var för en månad sen. Då sa han: ”Jag är ute nu och jag är glad. Jag är utanför Iran. Vart han hade åkt? Jag vet inte. När jag frågade honom sa han: ”Jag är nära Afghanistan”. Det var det senaste samtalet.

– Vi pratade i kanske fyra minuter. Telefonen var konstig. Sen var han borta. Man kan säga att han är som ett spöke, säger Rekawt Majid.

I Rekawt Majids bil på gatorna i Sulaymaniyya.

”Otäckt och omoraliskt”

Pappan berättar att den efterlyste brottslingen hade tagit sig över gränsen till Iran utan pass, bara med ett irakiskt id-kort. Det var det som gjorde att han fängslades.

Innan dess hade sonen gömt sig i Turkiet. Där befann han sig när den terrorliknande våldsvågen blossade upp i Sverige under vad som kom att kallas för Svarta september i poliskretsar.

Bland annat mördades mamman till Rawa Majids tidigare högra hand, Ismail Abdo, även kallad Jordgubben. Det mordet, i början på september 2023, berörde Rekawt Majid illa.

– Det var en fin mamma. Helt oskyldig. Det var otäckt och omoraliskt faktiskt. Det gick över alla gränser och röda linjer som man kan tänka sig, säger pappan som då talade med sin son på telefon: 

– Vi hade samtal lite då och då. Men när det hände, den här konflikten med Ismails mamma, då ringde jag honom. Jag sa: ”Åt helvete! Vad sysslar ni med? Det är en fin människa, en fin mamma. Hur kan man döda henne?”. Han sa, ”pappa du måste tro mig: jag har inget med det att göra”. 

– Jag är säker på att Ismail själv vet att det inte var han, men hela nätverket skyllde på honom.

Och det tror du också? Att han inte hade med det här att göra?

– Jag är säker. Jag hörde att till och med att Ismail sagt att ”jag vet att det inte är Rawa som gjorde det, men han kunde ha stoppat det”, säger pappan.

Tror att Abdo ringde

Rekawt Majid svävar lite på frågan vilken kontakt han har haft med sonens tidigare bundsförvant och i dag dödsfiende, Ismail Abdo, 34. Rawa Majid hade problem med den turkiska polisen som hade frihetsberövat honom efter att de hittat en väska med pengar på en bänk. En väska som Rawa Majid bad att få tillbaka. Då fick pappan ett samtal som han tror var från Ismail Abdo. Det var innan ”Jordgubben” och ”Kurdiske räven” blivit dödsfiender.

– Han ringde och sa till mig: ”Var inte orolig. Din son har problem med polisen, men vi ska hjälpa honom och rädda honom. Vi jobbar på det”, säger pappan.

Kort därefter släpptes sonen fri. Att den svenske brottslingen på flykt i Turkiet – där han beviljats medborgarskap – hade hjälp från högt uppsatta myndighetspersoner har aldrig blivit lett i bevis. Men frågan blev speciellt infekterad under Sveriges ansökan till Natomedlemskap.

Rawa Majid.

”Gjorde inga dumheter”

Fram till flykten från Irak till Turkiet levde den svenske narkotikahandlaren Rawa Majid ganska ostört i den autonoma kurdiska regionen i Irak, berättar pappan. 

– Han är väldigt duktig på att kommunicera och ta folk. Han var omtyckt här faktiskt, förklarar Rekawt Majid:

– Han hade det mycket bra här. De skulle inte röra honom, eftersom, jag vet inte… han hade inte gjort någonting dumt. Han sysslade med restauranger och butiker och så. Så han jobbade och gjorde inga dumheter här i Sulaymaniyya, säger pappan.

Jurister skulle kalla det för pengatvätt när man investerar pengar från narkotika i restaurangverksamhet och så…

– Ja, ja… Han får pengar från narkotikaverksamhet. Det sa de i tingsrätten. Annars: var hade han fått de pengarna ifrån?

I Irak känner sig hela Rawa Majids familj mycket tryggare, berättar pappan. Absolut tryggare än i Sverige. Även om hoten ständigt svävar över dem.

På bordet ligger Rekawts exklusiva Louis Vuitton-väska och nycklarna till bilen.

”Vet inte var hon bor”

Han berättar att hans i Sverige efterlysta ex-fru, Pari Lindblom Saleh, för en tid sen såg misstänkta unga män i svarta kläder röra sig i blickfånget för hennes övervakningskameror. Hon fruktade genast att de var ute efter att döda henne.

– Självklart är det bättre för henne här. Hon är väldigt rädd faktiskt. De kom kanske två gånger för att döda henne. Men de lyckades inte. Hon har anmält hos Asaish (den irak-kurdiska säkerhetsstyrkan, reds anm) och polisen att de hade bilder på konstiga ungdomar som kom för att döda henne. Nu är de borta, men hon blev väldigt rädd, säger han. Ex-maken understryker i nästa andetag om sin tidigare fru:

– Men jag vet inte i vilken stad hon bor i; i Erbil, i Sulaymaniyya, i Bagdad...

Hoppas han fått hämnd

Han hoppas nu att Ismail ”Jordgubben” Abdo ska ha fått hämnd för sin mamma, efter mordet på Rawa Majids tidigare medbrottsling.

Enligt Rekawt Majid låg skulden för mordet på den mannen.

– Alla vet att det var han, säger han.

När kom de här ungdomarna?

– Det var för kanske två månader sen. Ja, de var inte från den här staden alltså. Vi hade bilder på dem. De kom och frågade efter henne. Därför larmade hon polisen och Asaish att de kommit för att döda henne. 

– Vi hade bilder på när de kom in till affären i Family Mall, sen gick de ut genom källaren och flydde med moped. Man kunde misstänka att det var någonting fel där, att de kommit för att ta hämnd på mamman som dödats, säger Rekawt Majid, med hänvisning till ett stort köpcentrum vid infarten till Sulaymaniyya.

Hur tänker Rawa Majids fru kring de här hoten?

– Ja, det är ju barnen också. Det är synd om henne med. Det är inte roligt. Hon kan ju inte åka tillbaka till Sverige. Då kanske de går på hennes barn och då är hennes liv också förstört.

Magnus Falkehed intervjuar Rawa Majids pappa Rekawt Majid.

”Ingen kan röra henne här”

Rawa Majid träffade sin fru redan när han var 19 och hon 17.  I september 2023 blev ett grannhus till Rawa Majids svärmors hus i Uppsala beskjutet.

Hans fru har sen länge gått under jorden med de gemensamma barnen.

Men hur trivs hon med livet här?

– Jo, hon tänker att det är mycket säkert här. Ingen kan röra henne här. Kanske är det därför som hon trivs här. Det är bättre.

Så Asaish – eller säkerhetstjänsten – backar de upp?

– Jadå, de sa att: ”vi har ingenting emot henne och hennes barn. Vi hjälper till om det behövs på något vis. Om ni känner minsta fara så ska ni bara säga till direkt”, säger Rekawt Majid och preciserar:

– Asaish och polisen vet att vi är här även om vi bara är på besök. De har ingenting emot oss och vi gör ingenting. Men vi har goda relationer med politiker och med alla som har makt här, säger han.

”De är i fara hela tiden”

Rekawt Majid ser det som ett kvitto på, inte bara sonens förmåga att ta folk, men också på föräldrarnas historia som peshmergasoldater och aktiva inom det ledande partiet.

– Vi har en bakgrund här kan man säga, säger han.

Och som farfar? Hur känner du inför ditt ansvar för barnbarnen i dag?

– Jag tycker synd om dem faktiskt, att de ska ha en sån pappa – även om han tycker otroligt mycket om sina barn. Men jag blir ledsen. Hur ska de växa upp utan pappa? Men efter vad jag vet så mår de bra. Fast de är i fara hela tiden. Man vet aldrig vad som kan hända?

I Irak känner sig hela Rawa Majids familj mycket tryggare, berättar pappan.

Är det någonting i din roll som pappa eller farfar som du ångrar i dag, något som du grämer dig över?

– Ja, vad ska jag säga? Man kan inte göra någonting och det är problemet. Det enda är att i första hand försvara min familj. Man vet aldrig vad för dumt som kan hända oss?

När du följer nyheterna i Sverige, hur känner du inför vad som händer andra familjer och deras barn?

– Ja, om man ser på vår familj: alla som aldrig har någon kontakt med Rawa eller med kriminalitet, nu lider de mycket och drabbas otroligt hårt. De har förlorat hus, jobb och alla är utspridda i olika länder. Det är inte skönt alls. Det borde inte ha gått så.

Hur kunde det gå så?

– Ja, det är konstigt. Jag vet inte, kanske inte ens polisen orkade med all kriminalitet? Det växer ju hela tiden. Det kommer nya grupper och nya kriminella. Ibland har de ju till och med kopplingar till polisen.

Är det något som Rawa Majid har pratat med dig om? Att även de skulle ha kopplingar till polisen?

– Nej, aldrig! Det har han inte sagt, men jag läser varje dag, flera gånger, Aftonbladet och Expressen. Det är så synd att det händer hela tiden. Det finns inte en dag som det inte händer någonting; sprängningar, mord, kidnappningar. 

– Sånt fanns aldrig i det Sverige som vi kom till. Nu flyr alla därifrån.

”Sa att han inte kunde backa”

Hur har er relation varit?

– Inte så bra. Jag varnade honom att sluta med den här skiten. ”Du vet inte var du ska hamna annars”. Han brukade säga till mig att ”jag kan inte backa”. Han svarade: ”Pappa, jag är inget barn. Det finns ingen återvändo”. Han lyssnade inte på mig.

– Ibland sa han det inte är hans fel, att ”Alla är emot oss. Vi måste försvara oss”. Men det är inte försvara sig! Vad är det? Det är ju oskyldiga som drabbas mest.

– Men han sa det flera gånger. Att det inte fanns någon väg tillbaka. Att han inte kunde backa. Då sade jag: men du vet var du ska hamna? Han sa: ”jag vet exakt hur många år jag får som straff. Men samtidigt måste de bevisa att det var jag som var ansvarig eller inte.” Så han räknar…

– Jag sa till honom att det inte var något liv! Han var 35 år gammal och jag sa att du kommer att komma ut när du är 60 år. Vad ska du göra? Du har ingen framtid. Du kommer att hamna i fängelse och du kommer inte att se solen igen.

– Problemet är att han inte lyssnade. Han bara skrattade.

– Du vet, de som sysslar med såna verksamheter och narkotika de vill ha snabba pengar, så de kommer inte stanna på en punkt – eller sluta. De kommer att fortsätta.

Vad vore det bästa som kan ske nu? Eller vad som borde hända din son? Vad hoppas du?

– Du vet, det är ju ändå min son och jag hyser stor kärlek till honom. Han är mitt första barn. Jag tycker synd om honom. Kanske det bästa vore att han satt i fängelse och blev bättre, i Sverige till exempel? Och att han får sitt straff och sitter där.

Aftonbladets team i Irak: Fotograf Niclas Hammarström och reporter Magnus Falkehed.

Följ ämnen i artikeln