Äldre med utländsk bakgrund får sämre vård
Publicerad 2016-02-19
Professor: Mer snack än verkstad från regeringen
Äldre med utländsk bakgrund får sämre vård.
Ändå nobbas ett stort integrationsprojekt.
– Regeringen pratar om jämlik vård men det tycks vara mer snack än verkstad, säger Lennart Minthon, professor vid Skånes Universitetssjukhus.
På Minneskliniken i Malmö startades 2011 projektet ”Migrationsskolan” med målen att sprida kunskap om demenssjukdomarna bland personer med utländsk bakgrund och öka antalet ställda diagnoser.
Enligt Minnesklinikens statistik tog en vårdcentral i Malmö, Kirseberg, från augusti 2008 till april 2011 emot 110 patienter med minnesproblem. Av dessa var bara 7 personer (6 %) av utländsk bakgrund, trots att andelen utrikesfödda, 65 år och äldre, i Kirseberg är 23 procent.
– Vi vet att antalet vårdsökande med utländsk bakgrund är betydligt mindre än man kan förvänta, säger Lennart Minthon.
Socialstyrelsen: Det brister
Han får medhåll av Socialstyrelsen. I ”Nationell utvärdering - Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014” beskrev Socialstyrelsen att det saknas insatser anpassade för personer med annat modersmål än svenska. Socialstyrelsen såg brister dels i hur sent diagnos ställdes, dels i passande läkemedelsbehandling.
Landstingen uppmanades att arbeta aktivt för att upptäcka personer med utländsk bakgrund som har en demenssjukdom. Ett sådant projekt var ”Migrationsskolan”, som hade nationellt stöd från den förra regeringen.
"Det mångkulturella samhället ställer krav på att personal inom vård- och omsorgsyrken besitter kulturkompetens", skrev professor Lennart Minthon i ansökan till regeringskansliet.
Svaret blev ”regeringen saknar medel för ändamålet”.
Minthon, som är flerfaldigt prisbelönt för sin forskning och som förnyare inom sjukvården, menar att budskapen är dubbla.
– Regeringen pratar om jämlik vård men det tycks vara mer snack än verkstad.