Göran Greider om läskrisen: ”En framrullande katastrof”
Publicerad 2023-09-30
GÖTEBORG. Larmen om läskris avlöser varandra – var femte 15-åring når inte över basnivån i läsförståelse.
Och bland författarna på Bokmässegolvet i Göteborg är oron stor.
– Man måste begränsa skärmtiden, säger Jan Guillou.
Under de senaste månaderna har flera larm om barns läsning avlöst varandra i den mediala debatten.
Enligt en rapport från Lärarstiftelsen sjunker läsförståelsen bland Sveriges skolelever – och skillnaden mellan barn som växer upp i fattiga respektive rika familjer ökar.
Utvecklingen har skapat oro bland såväl föräldrar som lärare och författare runt om i Sverige.
– Jag ser det här som en framrullande katastrof. Man blir smartare av att läsa, så är det, det kommer man aldrig komma från, säger Göran Greider, författare och poet.
Greider är på plats på Bokmässan i Göteborg bland annat för att medverka i panelsamtal om kulturpolitik. Och han tror att politikerna faktiskt kan göra skillnad i frågan om läskunnighet bland unga.
Något oväntat väljer den profilerade socialdemokraten Greider nämligen att berömma den borgerliga regeringens skolpolitik.
– Jag tycker att det är bra att man försöker införa mer bokläsning och skrivande för hand. Mobiltelefoner borde inte få finnas i ett klassrum, jag märker på mig själv att det har fått min koncentrationsförmåga att minska, säger Göran Greider.
Skärmtiden är boven
Regeringen har nyligen gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram riktlinjer kring unga människors mediehantering. I samband med det sa socialminister Jacob Forssmed (KD) att ”vi behöver prata om skärmtiden”.
Just mobiltelefoner, läsplattor och datorer tror flera författare är bidragande orsaker till den minskande läsningen bland unga.
– Man måste begränsa skärmtiden på ett tidigt stadium, i skolan. Skärmarna och telefonerna slår ut undervisningen. Börjar man med skärmar på ett så tidigt stadium som man gör nu, så kommer det leda till minskad läsning, säger Jan Guillou.
Författaren och journalisten Guillou, som skrivit böcker sedan 1970-talet, tror att ett ”nyhetens behag” har gjort att skärmar fått en stor roll i såväl uppfostran som undervisning.
– Det har naturligtvis gjort att man överanvänder skärmarna. Men det är fortfarande så att det viktigaste instrumentet är att lära sig skriva för hand, säger han.
Författaren och kulturskribenten Sanna Samuelsson, vars debutroman ”Mjölkat” kom ut i slutet av sommaren 2023, tror också att skärmarna påverkar – både för barn och vuxna.
– De flesta känns väldigt upptagna av sina mobiler, jag säger inte att jag inte är det själv... men jag tror verkligen det stör läsandet, säger hon.
Sanna Samuelsson säger att läsandet var en oerhört viktig del av hennes uppväxt.
– Man får liksom ett eget rum i boken, det är helt eget. Ens föräldrar fattar inte, ingen annan kan se, man pratar inte med sina klasskompisar om det. Man får vara väldigt skyddad och privat i läsningen, säger hon.
”Vårt viktigaste kommunikationssätt”
En av de som fått flest svenska barn att läsa är sannolikt Sven Nordqvist. Han har skrivit de klassiska böckerna om Pettson och Findus och illustrerat böckerna om Mamma Mu och Kråkan.
Precis som Sanna Samuelsson säger han att läsningen funnits med honom hela livet.
– Det var viktigt för mig som barn eftersom jag tyckte det var så roligt att läsa. Jag fick ta del av en massa berättelser, säger han.
– Jag har funderat en del på varför det är så viktigt. Dels är det ju att man får ta del av en massa berättelser, det finns ju så många böcker, man kan läsa hela livet. Men det är också det här, att lära sig tolka orden och förstå sammanhangen. Det kräver en del övning, säger Sven Nordqvist.
Jujja Wieslander har varit med och skrivit barnböckerna om Mamma Mu och Kråkan som Sven Nordqvist illustrerat. Hon håller med sin kollega och kallar språket ”vårt allra viktigaste kommunikationssätt”.
– Om man inte själv har läst text så får man inte tillgång till ett korrekt språk. Och det behöver man för att kunna tillgodogöra sig lagar, nyheter, ja allting. Hur farao ska man lära sig det annars, säger Jujja Wieslander.
Under Bokmässan i Göteborg har den borgerliga regeringens planer på att ta fram en så kallad svensk kulturkanon debatterats. Där lyfte Mats Malm, ständig sekreterare i Svenska Akademien, att det det finns en fara i att pressa barn till att läsa vissa böcker.
Även Jan Guillou är skeptisk mot den sortens kulturpolitiska åtgärder.
– Det är meningslöst. Det kommer bara ändras från en tid till en annan, så fort det blir regimskifte kommer de vilja byta ut sin kulturkanon, säger han.
”Inför kepsförbud!”
Nyligen samlades kulturcheferna för Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Expressen, Sydsvenskan och Svenska Dagbladet i ett gemensamt ”Uppror mot läskrisen” som publicerades på samtliga stora kultursidor.
Kulturcheferna vill se riktade åtgärder i skolorna, bland annat krav på bemannade skolbibliotek och fler lässatsningar i undervisningen.
– De kanske borde läsa mer böcker i skolan. Men jag tror inte rätt väg är att tvinga barnen, det ska inte bli prestige i det, säger Sanna Samuelsson.
Hon föreslår en satsning på fler författarbesök i landets grundskolor.
– Kanske ett program där författarna får åka till skolor och prata lite? Fler författare i skolan helt enkelt. Jag hade ställt upp, säger hon.
Jan Guillou tror att förändringen måste börja i hemmet. Han säger att inte förstår varför föräldrar låter sina barn använda mobiltelefonen vid exempelvis matbordet.
– Det ger barnet en föreställning om att mobiltelefonen ska dominera vartenda socialt sammanhang. Man måste få barnen att sluta titta så mycket i sina telefoner, man måste reducera skärmens helighet, säger han.
Tror du på ett skärmförbud i skolan?
– Ja... och ett kepsförbud, säger Jan Guillou med ett skratt.