En halvtimmes berg- och dalbana för Fuglesang

Rymdexperten: Discovery faller som en gråsten

Landningen är värst – det säger alla flygrädda.

Men att landa ett flygplan är en söndagspromenad jämfört med att landa med Discovery.

I samma sekund som inflygningen mot jorden börjar inleds en skakig timme för astronauterna ombord på Discovery.

När markkontrollen ger sitt första klartecken startas bromsmotorerna på Discovery varpå färjan lägger sig rymdfärjan upp och ned och bakläges. Därefter väntar fritt fall i 30 minuter.

– Då är man fortfarande i rymden och då märker astronauterna nästan ingenting, förklarar Aftonbladets egen rymdexpert Urban Frisk.

Väl nere i atmosfären börjar den verkliga berg- och dalbanan.

Kränger i sidled

På 70 kilometers höjd gör färjan några kraftiga krängningar i sidled för att bromsa farten från drygt 24 000 kilometer i timmen till blygsamma 13 300.

Färden avslutas sedan med en störtdykning. Sex gånger brantare och 20 gånger snabbare än med ett vanligt flygplan.

– Man kan säga att den faller som en gråsten, säger Urban Frisk.

Med 20 kilometer kvar till marken börjar piloterna att manövrera rymdfärjan själva.

– Hela landningen kan göras per automatik, men hittills har piloterna alltid tagit över.

Dykningen fortsätter fram till rymdfärjan bara är 600 meter över marken. Då planar piloten ut för att Discovery bromsa upp Discovery inför landningen som sker i drygt 350 kilometer i timmen.

Läs också:

Erik Wiman