Vittnen berättar: ”Det var blod överallt”

Uppdaterad 2016-06-13 | Publicerad 2016-06-12

Kaos, skräck och blod.

De överlevande från massakern på nattklubben Pulse i Orlando flydde genom bakdörrar och toalettfönster.

Och fortfarande vankar anhöriga fram och åter i väntan på ett livstecken från sina försvunna kära.

– Fortsätt be för oss, vi behöver det allihop, säger Andy Moss vars vän ligger på sjukhus med svåra skottskador.

Klockan var 2 på natten.

Gayklubben Pulse i Orlando hade ”Latinonatt” och musiken var hög.

När Omar Mateen startade sin massaker antog många att de höga knallarna hörde till musiken.

Rosie Feba var en av dem.

– Min flickvän sa att någon sköt och folk slängde sig ner på golvet, säger hon till Orlando Sentinel.

– Men jag sa att det inte var på riktigt, jag trodde att det hörde till musiken tills jag såg mynningsflammorna.

De båda kvinnorna började springa. De lyckades ta sig ut, skakade men oskadda.

Skapade flyktväg

Rob Rick säger att klubben var på väg att stänga.

– Alla höll på att ta de sista klunkarna av drinkarna.

Han hörde skotten och slängde sig ner. Kravlande tog han sig till ett DJ-bås. Någon slog bort en avbalkning mellan klubben och personalutrymmet och skapade en flyktväg för Rob och de andra i närheten.

Andy Moss befann sig inne på klubben när Omar Mateen öppnade eld. Han klarade sig själv men hans vän skadades svårt av kulorna.

– Fortsätt be för oss, vi behöver det allihop, säger Andy Moss till CNN på plats utanför Pulse.

”Blod överallt”

Christopher Hansen, 23, hade nyligen flyttat till Orlando och det här var hans första kväll ute. Han befann sig i VIP-avdelningen när han hörde skott.

–Jag tänkte: ”Skämtar ni?”. Jag slängde mig ner. Jag sa: ”Snälla, snälla, snälla, jag vill klara mig ut”. Jag såg folk bli skjutna, jag såg blod. Jag bara hoppades och bad att jag inte skulle bli skjuten.

– När man hör skotten så vet man att man är okej, man är inte död än.

När han tagit sig ut sprang han över gatan.

– Det var folk där och blod, blod överallt.

Nattklubben postade en uppmaning på sin Facebook-sida: ”Alla ut från pulse och fortsätt springa.”

Ricardo Negron Almodovar berättade om sin och vännernas räddning för BBC:

– Det blev ett kort uppehöll i skotten och jag och en grupp vänner rusade upp och hittade en utgång till terrassen och därifrån kunde vi ta oss ut. Jag bara sprang.

Alla hade inte samma tur.

Väntar på livstecken

Utanför ett hotell, Hampton Inn&Suites, i centrala Orlando, som blivit högkvarter för anhöriga, vankar fortfarande oroliga föräldrar, vänner och syskon omkring i väntan på ett livstecken från någon saknad.

Hotellet ligger bara ett kvarter från Orlando Regional Medical Center dit skadade tagits och många går oavbrutet mellan hotellet och sjukhuset i jakt på information.

Maria Arocho letar efter sin kusin.

– Vi har inte hört något från honom. När vi ringer kopplas vi direkt till röstbrevlådan. Det är nervpåfrestande.

Hennes kusin, Martin Torres, gick till Pulse med sin pojkvän. Samma sak gjorde Baron Serranos bros och hans man.

– De säger att min bror är på sjukhuset, säger Baron Serrano. Men jag vet inte om han är lättare skadad eller något. Jag gick hit till hotellet för att titta på listan över döda, siffrorna är helt galna. Först var det 20. Nu är det 50. Du vet inte vem som dött därinne, du får inte veta något.

Siffran 50 angavs i ett tidigare skede men tog då med skytten själv. Rätt är att 49 oskyldiga personer dödades och att skytten sköts ihjäl av polis.