Sverige vill se EU hålla emot Polen och Ungern

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
Ungern och Polen – här i form av premiärministrarna Viktor Orbán och Mateusz Morawiecki – säger fortsatt nej till EU:s nästa långtidsbudget. Arkivfoto.
Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT
Ungern och Polen – här i form av premiärministrarna Viktor Orbán och Mateusz Morawiecki – säger fortsatt nej till EU:s nästa långtidsbudget. Arkivfoto.

Budskapet till Polen och Ungern är tydligt i EU:s budgetstrid: vi går vidare utan er, om det skulle krävas.

Kampen om tuffare demokratiska krav kan förändra hela unionen.

Om bara några veckor ska EU:s nästa långtidsbudget egentligen börja gälla, för åren 2021-27.

Polen och Ungern har dock satt sig på tvären och förklarat att man inte kan godkänna planerna, så länge som övriga EU-länder håller fast vid att införa ett nytt system för att garantera att alla länder följer grundläggande rättsstats- och demokratiprinciper.

Det ungersk-polska vetot riskerar dock att förvandlas till ett rundningsmärke om resten av EU står på sig.

– Det här måste vi hålla fast vid, det är vår linje, säger EU-minister Hans Dahlgren (S) efter samråd med riksdagens EU-nämnd inför nästa veckas möten i frågan.

Veckan blir avgörande i budgetstriden. EU:s stats- och regeringschefer samlas till årets sista toppmöte den 10-11 december, i hopp om att få alla att säga ja till långtidsbudgeten.

– Det viktiga är att uppgörelsen ligger kvar, att vi får en mekanism på plats, säger Dahlgren om rättsstatsprinciperna och hur de ska värnas.

Han beskriver det som att Tyskland, som nu är ordförande i ministerrådet, har en mycket svår uppgift. Men Sverige motsätter sig inte ett förtydligande som kan undanröja Polens och Ungerns motstånd. Polen har antytt att det skulle kunna vara en väg att gå.

Men det får inte, poängterar Dahlgren, vara en uppmjukning av det man kom överens om i maratonförhandlingarna i juli.

– Det får inte vara något avsteg från det vi har kommit överens om.

Tolftedelar

EU-kommissionen har börjat förbereda de reservåtgärder som automatiskt träder i kraft om det inte finns en uppgörelse om en långtidsbudget. Då gäller att EU arbetar vidare månad för månad med en tolftedel av de medel som gällde för året dessförinnan.

Det innebär visserligen många nackdelar: det blir betydligt mindre pengar än vad EU-länderna egentligen enats om, det finns stor risk för försenade utbetalningar till allehanda projekt och bara "gamla" budgetsatsningar kan komma i fråga – inte de nya idéer som tagits fram till den nya långtidsbudgeten.

Dessutom blir det åtminstone tillfälligt adjö till de rabatter som bland annat Sverige kämpat hårt för i förhandlingarna.

Dubbelförlust

Å andra sidan är just Polen och Ungern två av de länder som kommer att drabbas hårdast av de minskade pengarna i en tolftedelsbudget – särskilt om majoritets-EU samtidigt bestämmer sig för att gå vidare med ett eget så kallat fördjupat samarbete om det gigantiska coronastödpaket som är kopplat till långtidsbudgeten.

Om det blir en tolftedelsbudget kommer dessutom de nya rättsstats- och demokratireglerna att börja gälla utan ändringar.

Regeringarna i Budapest och Warszawa riskerar alltså en dubbelförlust: både mindre pengar och hårdare krav.

Det har fått åtminstone Polen att börja fundera.

– En provisorisk budget kommer att vara ofördelaktig för Polen och alla de andra 26 länderna. Det är i alla européers intresse att hitta en bra uppgörelse, en bra kompromiss, sade biträdande premiärminister Jaroslaw Gowin efter ett Brysselbesök i torsdags.

Avgörande vecka

Enligt Jaroslaw Gowin kan Polen tänka sig en lösning via ett gemensamt uttalande om de nya villkoren.

– Ett tydligt uttalande från Europeiska rådet (toppmötet) om att villkorsreglerna inte används för att sätta oberättigad press på enskilda medlemsländer på andra områden än användandet av EU-medel, sade Gowin enligt nyhetsbyrån Reuters.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán är dock inte lika förtjust i den idén.

– Det fungerar inte, säger Orbán i ungersk radio på fredagsmorgonen.

Publicerad: