Utredare: Gör om de svenska klimatmålen

helskärm

Regeringens utredare John Hassler vill inte ha något dubbelkommando i klimatpolitiken. Därför föreslår han att de svenska klimatmålen ska uppdateras i linje med EU:s nya klimatlagstiftning.

Han vill ersätta transportmålet, som det ser ut i dag, med ett nytt mål fokuserat på elektrifiering.

Förhandssnacket inför pressträffen med John Hassler och klimatminister Romina Pourmokthari (L) har mycket handlat om huruvida det nationella transportmålet till 2030 ska slopas eller inte. Hassler har tidigare uttalat sig negativt om målet, som säger att utsläppen från transportsektorn ska minska med 70 procent till 2030.

Målet kommer att bli mycket svårare att nå när regeringen och SD sänker reduktionsplikten vid årsskiftet, och utsläppen därmed ökar.

TT: Du vill slopa transportmålet som det ser ut i dag och ersätta det med något nytt?

– Vi behöver ett mål för elektrifiering. Om man säger att införa ett sådant mål – och då inte mäta det i termer av bokförda utsläpp inom Sveriges gränser – så kan man använda den formuleringen. Jag väljer att inte göra det, säger Hassler.

Hassler pratar om ett uppdaterat mål i stället. Ett ökat fokus på elektrifiering av transportsektorn skulle enligt honom leda till en skärpning av målet. ”Ett hårt formulerat sektorsmål formulerat i termer av bokförda nationella utsläpp behövs inte längre”, står det i rapporten.

Rimma med EU:s regler

EU har skärpt sin klimatlagstiftning. Det är anledningen till att Hassler fått i uppdrag att se över om de svenska klimatmålen behöver anpassas till EU:s tuffare regler.

– Det är viktigt att de svenska klimatmålen rimmar med EU:s. Det behövs inga radikala förändringar men det krävs ny politik så att vi når målen, säger han.

Miljömålsberedningen, som består av alla riksdagspartier, ”bör få i uppdrag att uppdatera de svenska klimatmålen så att de baseras på den målstruktur som används inom EU:s regelverk”, står det i rapporten.

– Om de svenska klimatmålen skulle nås garanterar inte det att EU:s krav skulle nås, bland annat på grund av skillnaden i målstruktur. Det finns aspekter i EU:s regler som är bättre än de svenska, bland annat att det sätts tak för utsläppen inte bara vid ett visst målår utan över tid fram till målåret. Det blir som en utsläppsbudget, säger Hassler, som är professor i nationalekonomi..

Oklar tidsplan

Varken Pourmokthari eller Hassler kan ge ett svar på hur lång tid det kan ta för riksdagens åtta partier att enas om nya, uppdaterade klimatmål, om regeringen väljer att göra som Hassler föreslår. Eller vad åtta partier skulle kunna enas om i klimatpolitiken.

– Det är inte mitt kompetensområde, säger Hassler.

Utredaren har 46 förslag för en svensk klimatstrategi. Det handlar bland annat om införandet av ett nationellt system för utsläppshandel för alla utsläpp utanför EU:s utsläppshandel, en klimatbonus till hushåll, sänkt elskatt och en bred långsiktig överenskommelse om kärnkraft.

Han föreslår också att etappmålet för 2030 ska omarbetas så att det ”rimmar med” EU:s krav på Sverige inom ramen för den icke-handlade sektorn (ESR), alltså främst transporter, jordbruk och uppvärmning.

– Min bestämda uppfattning är att det inte behöver leda till minskad ambitionsnivå när det gäller utsläppen i Sverige, säger Hassler.

Regeringen går vidare

Regeringen ska titta närmare på förslagen för att se vad man vill gå vidare med. Utredningen utgör ett underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan som är tänkt att presenteras före årsskiftet.

TT: Är syftet med uppgraderingarna av klimatmålen att höja ambitionsnivån?

– Ja, det skulle jag säga, givet att EU kommit med väldigt kraftfull lagstiftning, säger Pourmokthari.

Sveriges långsiktiga mål är att nå nettonollutsläpp till 2045, med etappmål på vägen. Men inget av klimatmålen kommer att nås med nuvarande politik, som kommer att leda till ökade utsläpp med uppemot 10 miljoner ton fram till 2030, konstaterar regeringen i sin höstbudget.