Bea Szenfeld utlovar tårar, men de uteblir
Publicerad 2014-08-07
Bea Szenfeld, 41, är en fri fågel.
Hon går sin egen väg – även i sitt första Sommar.
Och jag får kämpa för att behålla koncentrationen och hänga med i brottstyckena av hennes liv mellan hiphoplåtarna som hela tiden avlöser varandra.
Det är den andra utlandsfödda kvinnliga konstnären jag lyssnar på i Sommar i år.
Den första var Nathalia Edenmont, hon som ofta använder – eller använde – döda djur i sina bilder.
Nu är det Bea Szenfelds tur.
Burits av Lady Gaga och Björk
Den hyllade designkonstnären som numera gör exklusiva kläder av papper - eller pasta, fantasifulla kreationer som burits av både Lady Gaga, Loreen och Björk.
Och precis som Nathalia Edenmont framstår Bea Szenfeld som en egensinnig, främmande fågel.
Som alltid, i alla lägen, kosta vad det kosta vill, går sin egen väg, vad andra än säger och tycker.
Det är imponerande.
Jag minns när Bea Szenfeld dök upp som nyupptäckt stjärna på den svenska modehimlen.
Men i den världen trivdes hon inte – den var alldeles för ängslig, kravfylld och likriktad för henne.
Modeindustrin och dess skönhetsideal har hon inte mycket till övers för.
Det är befriande att höra.
Istället valde hon en svårare väg – och blev mer konstnär än kläddesigner.
Även om det fortfarande är kläder hon gör så är det konstverk.
Nu klipper hon och klistrar papperskläder åt världsstjärnorna.
Lämnar lyssnaren tom
Mellan raderna förstår jag att det har varit en jobbig resa.
Men där Nathalia Edenmont grep tag och drog in mig i sin värld och gav mig en lång rad aha-upplevelser och en djupare förståelse för både henne och hennes konst lämnar Bea Szenfeld mig – tom.
Hon ville berätta om det kreativa vansinnet, om kreatörens ständiga och hårda kamp, både den inre och den yttre.
Hon utlovade tårar, men de uteblir.
Jag förstår inte riktigt vad det var hon försökte säga mellan alla låtar.
Eller var det en och samma hela tiden?
Det lät nästan så.