”Det finns många myter om Nato”

Så skulle Sveriges roll förändras om vi gick med i Nato

Sverige deltar redan i Natos insatser i Kosovo och Afghanistan.

Men blir Sverige medlem kan vi få mer att säga till om när besluten fattas.

– Med ett medlemskap får vi mer inflytande, säger Jan Joel Andersson, Natoexpert på Utrikespolitiska institutet.

Mycket av det svenska motståndet mot Nato har sin grund i att svensken ser vår alliansfrihet som något självklart.

”Rest från kalla kriget”

Men Jan Joel Andersson menar att den inställningen har spelat ut sin roll.

– Det är en rest från kalla kriget som sitter i svenskens ryggmärg. Det var annorlunda när det stora kriget mot Sovjetunionen hotade, säger han.

I praktiken samarbetar Sverige redan med Natoländerna på flera plan. Vi köper mycket utrustning från dem och tränar tillsammans med dem. Därför skulle ett medlemskap i praktiken inte betyda några nya åtaganden, menar Jan Joel Andersson.

Vi kan aldrig tvingas

Han betonar att ett medlemskap i Nato aldrig kan tvinga Sverige att göra någonting.

– Insatserna är frivilliga. EU är mycket mer tvingande, med lagstiftning som vi måste följa och så vidare. Nato är ungefär som FN – vi avgör själva vad vi ska göra.

Jan Joel Andersson menar att Sverige som icke-medlemmar snarare gör mer än många av Natos medlemmar.

– Vi vill visa att vi duger. Därför gör vi ibland saker som är dyrare och svårare. Vi skickar fler trupper och gör farligare uppdrag.

Norge – framgångsrikt exempel

Att Sveriges internationella anseende och roll som medlare kan försämras tror han inte heller på. Bland Natos medlemmar finns exempel på framgångsrika medlare – till exempel Norge.

Överlag säger han att Sverige brukar vara ganska bra icke-medlemmar i internationella organisationer.

– Vi kan vara betydligt sämre som medlemmar. Vi är besvärliga och ställer en massa krav, bland annat på öppenhet och tillgång till information.