Här ställs han mot väggen

Tycker att allt är helt i sin ordning: ”Var ju sånt som stod i tidningarna då”

helskärm

Att lämna ut uppgifter från slutna regeringsförhandlingar till främmande makt är helt i sin ordning, enligt utrikesminister Carl Bildt.

Så här svarar han på Aftonbladets frågor.

Vad hade du för kontakter med USA på 70-talet?

– Jag har kontakter med amerikanerna hela tiden, alltid.

Men vad hade du för kontakter då du var Gösta Bohmans assistent?

– Ingen aning, men då var jag en ung student.

Gav du information från slutna sammanträden till amerikanska diplomater?

– Nej.

– Däremot berättade jag möjligen om vad jag tyckte i olika frågor.

Berättade du kanske ­något om slutna förhandlingar?

– Ingen aning.

Vi har dokumenten här och här står det att du träffat företrädare för ­ambassaden och berättat om slutna förhandlingar.

– Jaha, ja.

Är det lämpligt för en politisk sekreterare att föra sådana samtal med en främmande makt?

– Ja, absolut.

Om inte ens svenska ­folket får veta det?

– Det här var ju sånt som stod i tidningarna då.

Det stod ju inte alls om det i tidningarna.

– Jaha.

Och här står det att du berättat­ i förtroende om slutna förhandlingar för USA:s sändebud Ronald E Woods.

– Det står här … det här är så oskyldigt som man kan tänka sig.

Det står även att de här uppgifterna skickades till CIA.

– Ja, det är möjligt, det har jag ingen aning om. Det här är ju så oskyldigt som man kan tänka sig.

Men det var tillräckligt ­intressant för att de skulle skickas vidare till CIA?

– Jo, det är klart, men det här är så oskyldigt som man kan tänka sig.

Men du var ju inte folkvald vid den här tidpunkten.

– Det har väl inget med saken att göra.

Vad hade du då för mandat att prata med dem?

– Inget mandat alls, det här var fullständigt oskyldigt, det stod i varje tidning.

Det var ju slutna förhandlingar.

– Det var inte alls slutna förhandlingar.

Det står ju här att det var slutna förhandlingar.

– Ja, det är möjligt att det står så.

Här står det att partiledarna hade samtalat med varandra i slutna förhandlingar.

– Ja då, absolut. Och att vi var överens om att bilda en regering.

Men hade du mandat att göra detta?

– Har ni något annat?

Kommer du ihåg första gången du träffade företrädare för CIA?

– Ingen aning.

Men så kan du väl inte ­säga?

– Det är klart att jag kan säga vad jag vill. Jag kan svara på ­dina frågor.

Men har du träffat företrädare för amerikanska ­underrättelsetjänsten innan du blev folkvald?

– Det har inget med folkvald att göra.

Men har du haft umgänge med underrättelse­tjänsten?

– Sluta, låt mig titta på papprena om det står nåt om det här.

Så du tycker inte att det gör något om exempelvis din närmaste medarbetare berättar om dina hemliga förhandlingar?

– Stopp, stopp, stopp. Ta och lugna ner dig så ska vi se om det står något intressant i papprena. Är detta allt ni har hittat?

Finns det mer?

– Ingen aning. Uppen­barligen inte. Det här är ju ingenting.

Så du tycker att det är okej om din närmsta medarbetare går till exempelvis USA och berättar vad som sägs under era överläggningar?

– Ja, vi har löpande kontakter. Mina medarbetare har kontakt med ambassaden på daglig basis­ och informerar dem.

Även information som ­sedan överlämnas till CIA?

– Ingen aning, det här är fullständigt oskyldig information.