Brände allt på attacken

Behring Breivik var god för 4 miljoner – köpte sista utrustningen på kredit

För vännerna var han en framgångsrik IT-företagare som tjänat miljontals kronor på börsen.

I hemlighet gick pengarna till bombingredienser, ammunition och vapen.

Aftonbladet har granskat finansieringen bakom terrorattacken i Norge.

Redan som 15-åring satsade Anders Behring Breivik på börsen.

Enligt hans berättelse i manifestet använde han då en halvtimme varje dag för att lusläsa börssidorna i morgontidningen.

Även de norska registren vittnar om en driftig ung man. Noteringar finns om arbete på Posten, telekomfirmor, telefonförsäljararbeten och extrajobb på finansfirmor, samtidigt som han studerade på handelsgymnasiet. Börsspekulationerna fortsatte under tonåren men som 17-åring förlorade han allt sitt intjänade kapital, 100 000 norska kronor. Börsintresset svalnade för en tid – men några år senare skulle han åter lägga all sin tid på nya aktier.

Miljonär vid 24

Breivik kallar sig i manifestet för en ”self made man”. En man som tjänade sin första miljon redan som 24-åring och ett par år senare var god för flera miljoner.

Mycket talar för att det till stora delar är sant.

Pengarna kommer av allt att döma från det egna it-företaget Anders Behring Breivik ENK, som senare blev E-commerce Group AS.

”De kommande åren hade jag sju anställda i fem länder, en i USA, två i Ryssland, en i Rumänien, en i Indonesien och två i Norge”, skriver Behring Breivik.

Enligt norska skatteuppgifter hade han som mest en förmögenhet på strax över 600 000 norska kronor, men betydande belopp fanns också i företaget. För att slippa skatt användes skatteparadisupplägg för att säkra pengarna.

Som mest ska han, runt 2008, ha varit god för runt fyra miljoner norska kronor.

Målet: 25 miljoner

Planen var att genom börsaffärer låta miljonerna växa till runt 25 miljoner kronor, för att marknadsföra och sprida sin bok och sitt budskap till världen.

Men allt rasade.

De fyra miljonerna halverades på tre år genom misslyckade aktieaffärer. Bland annat hade Behring Breivik satsat stora pengar på den amerikanska mobiloperatören Suncom Wireless, ett företag som lades ner 2008.

Det var då han gick över till ”Plan B”.

470 000 kronor kvar

Den planen, som senare sattes i verket, gick ut på att genom ett terrordåd ge uppmärksamhet till sin bok. En marknadsföring som inte längre var möjlig med finansiella medel efter att pengarna försvunnit, enligt hans nedskrivna tankar i manifestet.

Men finansiella problem höll på att knäcka även ”Plan B”.

I januari 2010, när planeringen av terrordådet gått in i ett allt mer aktivt skede, hade han runt 470 000 kronor kvar. De pengarna skulle finansiera allt från vapen till boende och mat.

Handlade på Clas Ohlson

Samtidigt beskriver han i sitt manifest hur kostnaderna skenar iväg. Aftonbladets genomgång av de utgifter som Breivik redovisar i sin dagbok uppgår till runt 270 000 svenska kronor. På inköpslistorna finns allt från ammunition, vapen och lasersikten till kosttillskott för styrketräning och ett stort antal kemiska medel, köpta på Ebay och från leverantörer i bland annat Kina. Utrustningen för bombtillverkningen köptes också på bland annat Clas Ohlson och Ikea.

För att spara pengar flyttade Behring Breivik in hos sin mamma. Han gömde USB-minnen med terrorplaner i små hål i husväggen för att inte avslöjas.

Men pengarna fortsatte att sina.

La undan till eskortkvinna

Till slut började han sälja av privata ägodelar. En servis från Versace-Rosenthal, en Breitling-klocka och en Montblanc-penna. Samtidigt, trots finansproblemen, öronmärkte han 2 000 euro för en ”eskortkvinna av hög kvalité en vecka före genomförandet av uppdraget”.

Hade 25 kreditkort

Den 17 juni 2011 skriver Behring Breivik att han är i en akut finansiell kris som kan sabotera hela projektet. Lösningen blev kreditlån. Breivik använde uppemot 25 kreditkort och ringde kort före attentaten desperat till en av kortfirmorna för att kunna utöka sin kredit. Det beviljades.

Den 22 juli iscensatte Anders Behring Breivik den terrorplan som han egentligen planerat till hösten 2011. Möjligen tidigarelades attacken för att pengarna helt enkelt tagit slut.

På eftermiddagen var det en kraftigt skuldsatt man som lämnade ett brinnande Oslo i en av sina kreditkortsbetalda hyrbilar, för att åka mot Utøya.

När dagen var slut hade minst 77 personer dödats, eller sprängts till döds. Ytterligare 96 hade skadats.