Anteckningar från vattenhålet
Från stekpannan, rakt in i elden. Malmö (Sveriges Marseille) är som en bråkig tonåring – full av potential men med en massa attityd. Min hemkomst firades med en dödsskjutning bara 400 meter från min lägenhet, ”ja, va ska man saaj”… Visst är det fett att komma hem.
Hem är där hjärtat är, eller rättare sagt hem är där hyran betalas. Folk snackar alltid om att komma hem till sin egen säng, för min del är den ruckliga Älmhultshistorian jag slaggar i inget en självrespekterande människa någonsin skulle pryda granen med. Däremot mitt kök, det har jag saknat.
Det är något visst med kök, merparten av min tid spenderas där: alla mina samtal rings därifrån, mina texter skrivs där, mina vänner fikar där och just det – min ädla och välbalanserade föda tillreds där.
Mitt kök är inte större än en buss-kur, men hade jag bara kunnat förmå mej att ge min säng en välförtjänt ”tiro de gracia” och hyra ut resten av lyan, hade jag kunnat bo i denna vitvarugarderob.
I Manhattan får man anstränga sej för att hitta ett kvarter där inte mat finns, minst var tionde meter, minst 23 timmar om dygnet. I Malmö får jag anstränga mej för att ens kunna lämna mitt kök.
Då jag växte upp skedde allt av vikt i köket, det var där all politik diskuterades, alla gräl började eller slutade, läxor lästes och uppläxningar utdelades. Även nu, på hemmafesten, var befinner man sig oftast och helst? La cucina. Och i dom stunder livets vedermödor och prövningar blir för mycket, beger jag mej rakt hem till morsans kök för att sucka om det. Vi fattar att det är läge för samling i ett kök, ungefär som savannens lejon kring en nyfälld gnu
Ja, det är svårt att separera ett däggdjur från sin mat, kanske är det just kring vår föda som våra sannaste känslor väcks till liv, det är kanske där vi är som mest levande. Eller så är jag bara väldigt hungrig just nu.
Turligt nog slipper jag och polarna ta till spjut, pil och kula för att att jaga rätt på villebråd i slätt, snår och skog. I dag känns det ansträngande nog att gå på jakt genom livsmedelsbutikens översorterade hyllor.
Vrid tillbaka kalendern några hundra varv och vi mjukhyade nutidsmänniskor hade svultit snabbare än det går att blanda en kopp pulverkaffe. För trots att vi uppfunnit internet, lyckats klyva atomer, skickat hundar och människor till rymden och konstruerat den platta tv:n så handlar det ändå i grund och botten om käket i köket. Men mina vänner, livet händer nu, så njut av varenda tugga.