Sverige ansluter till rymdallians – för att bemöta missiler och spionballonger
Publicerad 2023-02-15
Inkommande missiler – och främmande spionballonger.
Det hoppas Nato kunna bemöta i rymdsamarbetet APSS som Sverige gick med i under onsdagen.
– Sensorer och rymdlägesdata är väldigt viktigt för det moderna slagfältet, säger försvarsminister Pål Jonson.
Den militära rymdarenan växer i betydelse – inte minst efter att tre misstänkta spionballonger skjutits ner på hög höjd över Nordamerika under senaste veckor.
Under Natos pågående försvarsministermöte i Bryssel anslöt Sverige på onsdagen till det nya rymdsamarbetet APSS (Alliance Persistent Surveillance from Space).
Enligt försvarsalliansen ska samarbetsprojektet bidra till bättre kommunikationer, utökade navigationsmöjligheter och bättre förmåga att upptäcka fientliga missiler, men även spionballonger nämns av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
– Det här är ett initiativ att fusionera och samarbeta kring rymdlägesbild, det vill säga information från rymden, och det kan man använda både för att identifiera olika typer av naturkatastrofer men det kan även användas för försvarsunderrättelser och för att följa lägesbilder på marken. Det man kan konstatera från kriget i Ukraina är att sensorer och rymdlägesdata är väldigt viktigt för det moderna slagfältet och det känns bra att Sverige nu går in i det här samarbetet, säger försvarsminister Pål Jonson (M), på telefon från Bryssel.
Enligt regeringen är Sverige och Frankrike de enda EU-länderna som har möjlighet att skjuta upp satelliter och Pål Jonson hoppas att det nya Nato-samarbetet ska leda till flera uppskjutningar från svensk mark.
– Vi arbetar hårt på den förmågan. Det har genomförts satsningar på Esrange (rymdbasen i Kiruna, reds. anm.) och regeringen bjöd in EU-kommissionen dit i samband med invigningen där den dimensionen ingick. Det här kommer att skapa bättre förutsättningar för Sverige att samarbeta med Natio-allierade på rymdområdet.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg beskrev på en presskonferens i måndags att målet är att medlemsländerna i APSS på ett snabbare sätt ska kunna stödja pågående operationer genom delning av rymdunderrättelser med varandra från deltagarländernas militära rymdsensorer men även civila och kommersiella satellitsensorer ska kunna ingå i projektet. De sammanbundna rymdsensorerna får i Nato-terminologin namnet ”Aquila”.
– Vad vi såg i USA förra veckan är del av ett mönster där Kina, men också Ryssland, ökar sina underrättelse- och övervakningsaktiviteter mot oss med många olika plattformar. Vi ser det inom cyber och vi ser det med satelliter, mer och mer satelliter, och vi ser det med ballonger.
Deltagarna i projektet APSS är inledningsvis, enligt Natos pressavdelning, Sverige och Finland samt Nato-länderna Belgien, Bulgarien, Kanada, Frankrike, Grekland, Ungern, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Spanien, Turkiet, Storbritannien samt USA.
