Forskare: Okarismatisk kaktus borde få mer stöd

helskärm

En rödlistad snäcka som bara har siktats en gång de senaste 35 åren fick nöja sig med 100 dollar. Samtidigt fick två fiskarter dela på nästan hälften av miljarderna som ska gå till att skydda hotade arter i USA.

Över 1 700 växter, däggdjur, fiskar, insekter och andra arter har listats som mer eller mindre hotade sedan lagen om skydd av hotade arter (Endangered Species Act) trädde i kraft i USA för 50 år sedan.

Men det är stor skillnad på hur mycket pengar som avsätts för att rädda olika arter och deras livsmiljöer, enligt federal statistik som nyhetsbyrån AP har tagit del av.

Storslam för fisk

Av de omkring 1,2 miljarder dollar (motsvarande omkring 12 miljarder kronor) som varje år läggs på skydd av hotade arter på rödlistan går omkring hälften till bevarandet av två fiskarter: lax och öring längs västkusten. Andra kändisar i djurvärlden, som grizzlybjörnar, fläckugglor och sjökor, får också tiotals miljoner dollar i stöd.

Men många andra kämpande arter – varav vissa riskerar utrotning – hamnar i skymundan när plånboken tas fram. Snäckarten Polygyriscus virginianus, som bara har siktats en gång under de senaste 35 åren, fick till exempel nöja sig med 100 dollar (tusen kronor) i stöd 2020, som är det år som det finns senast tillgänglig data från.

Det var ändå mer än vad som riktades mot de omkring 200 arter på den amerikanska rödlistan som inte fick ta emot en enda krona, däribland varianter av stenfluga och lupin som för en tynande tillvaro runt om i USA.

”Mindre karismatiska”

Klimatförändringen innebär ökade hot mot arter, vilket kommer att kräva större insatser om de ska kunna skyddas för framtiden. Vissa forskare menar att mindre pengar borde gå till kostsamma åtgärder som inte har någon större effekt och i stället riktas mot arter som kan återhämta sig till en lägre prislapp.

– För en bråkdel av budgeten som går till fläckugglor skulle vi kunna rädda hela kaktusarter. De är mindre karismatiska men kräver också en mycket mindre budget, säger Leah Gerber, professor i naturvårdsvetenskap vid Arizona State University, till AP.

De stora skillnaderna i artstöd kan bland annat förklaras av den biologiska verkligheten och politiska påtryckningar. Det är dyrt att återställa populationer av lax och öring eftersom de lever utbredda och inkapslade av massiva vattenkraftsdammar. Men såväl urfolksgrupper som industri vill att fisket ska återställas.