Antisemitismen i Malmö – S försöker göra upp med sin historia
Publicerad 2024-01-27
Trots insatser för att motverka antisemitism har hatet mot judar återigen blossat upp i Malmö.
Socialdemokraterna försöker ta sig an problemen på flera sätt men bär samtidigt på ett betungande förflutet.
– Vi kommer att göra våran del, men det krävs ett helt samhälle, säger SSU-ordföranden Lisa Nåbo.
Rosenbergsalen på Musikhögskolan i Malmö fylls av romsk musik.
Mellan tonerna från gitarrer, blåsinstrument och dragspel hålls tal om vikten av att minnas.
SSU-ordföranden Lisa Nåbo och partikamraten, Malmös kommunalråd för demokrati och mänskliga rättigheter, Amani Loubani deltar på Romska rådets årliga minnesstund med anledning av Förintelsens minnesdag.
Efter konserten beger sig partikamraterna till stadshuset. Lisa Nåbo ska få höra om hur Malmö stad arbetar för att bekämpa antisemitism.
På lördagen är det Förintelsens minnesdag. Judar i Malmö vittnar om trakasserier och en rädsla för att bära Davidsstjärnan synligt eller att på annat sätt visa att man har judisk härkomst.
Fredrik Sieradzki, talesperson för judiska församlingen i Malmö, berättar att situationen förvärrats sedan Hamas terrorattacker i Israel den 7 oktober och det efterföljande kriget i Gaza.
– Många judar har känt en enorm ledsnad och vi har föräldrar till barn som är otroligt rädda och oroliga för sina barn, att de ska bli utsatta, säger han.
– En del väljer att säga till sina barn att inte röja att de är judiska, att inte tala om det eller be lärarna att inte tala om det för klasskamraterna. Man försöker ligga lågt, inte visa judiska symboler.
”Svårt att kvantifiera folks åsikter”
Församlingen har ett samverkansavtal med Malmö stad. Det har bland annat lett till informationsinsatser i Malmös skolor. Målet är att stärka den judiska identiteten i Malmö och motverka antisemitism.
Amani Loubani häller upp kaffe i ett konferensrum i stadshuset. Lisa Nåbo sitter mittemot henne vid det långa bordet av furu. Havrekakorna står mestadels orörda under mötet.
– Vi har haft problematik i Malmö under en längre tid, säger Amani Loubani.
Staden gör en rad insatser, det mesta handlar om att informera och utbilda. Två rapporter har också tagits fram för att kartlägga antisemitismen i förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildningen i Malmö och om hur judiskt liv i staden kan stärkas.
– Vi kan räkna hur många elever som varit på synagogan på kunskapscentret, hur många klasser som åkt på hågkomstresor, säger Amani Loubani.
– Men resultat, hur vi lyckats påverka en generation, det är skiftande. Det är svårt att kvantifiera folks åsikter eller räkna på det.
Klart är, enligt Amani Loubani, att staden måste fortsätta sitt arbete. Händelserna den 7 oktober har inneburit bakslag.
– Vi kan inte luta oss tillbaka.
Skandalen 2019
I november kom frågan om antisemitismen inom Socialdemokraterna upp på agendan när Ebba Busch påstod att S-ledaren Magdalena Andersson ”banat väg för den antisemitism som vi ser på våra gator och torg”, i en intervju med Svenska Dagbladet.
Lite senare samma månad stod Jimmie Åkesson på scenen på partiets landsdagar i Västerås. Udden var riktad mot S och SSU.
– Det är […] alltid Israel, eller judarna, som är problemet om du frågar vissa individer inom svensk vänster.
2019 skanderades ”Leve Palestina, krossa sionismen” i SSU:s led under firandet av första maj. Ett problematiskt uttryck, menade Svenska kommittén mot antisemitism.
Fredrik Sieradzki i judiska församlingen minns händelserna och vad som hände efteråt.
– SSU lokalt försökte närma sig oss kort efter att det skedde, men vi sa nej tack. Vi ville inte vara en del i ett medialt utspel där det ser ut som att de försöker gjuta olja på vågorna. Vi tyckte att detta var en intern process som SSU måste jobba med.
Efter händelserna 2019 beslutade SSU att sången med slagorden inte längre ska sjungas.
SSU-ordföranden: Jag nynnade på ramsan hemma
Lisa Nåbo säger att fler delar av samhället än ungdomsförbundet måste göra sin del för att motverka antisemitism.
– Det är ganska mycket begärt att det är vi som ska se till så att unga inte blir antisemiter. Vi kommer att göra våran del, men det krävs ett helt samhälle.
På fredagen skrev Liberalernas utbildningsminister Mats Persson en debattartikel i Expressen med rubriken ”Invandrares judehat kan inte bortförklaras”. I debattartikeln skriver Mats Persson att ”invandrade grupper […] tillfört en ny dimension av hat.”
Amani Loubani menar att antisemitismen snarare är en del av utanförskapet. Samtidigt säger hon att vissa människor som kommit till Sverige inte skiljer på judar och staten Israel.
– Att peka ut en grupp är att ta bort ansvaret från andra. En delförklaring är att många från mellanöstern inte har med sig bildningen att skilja mellan judar och Israel. Och det är ett stort problem.
– De kanske inte har fått ett jobb än och håller på och lär sig svenska och så arrangerar de demonstrationer och så hör vi ramsorna.
Lisa Nåbo begär ordet.
Hon berättar att hon själv hörde ramsan ”Leve Palestina – krossa sionismen” på sin gymnasieskola, Folkungaskolan i Linköping, när hon var 15 år.
– De flesta såg ut som jag, hade föräldrar med akademisk bakgrund och bodde i villa. På internationella linjen sjöngs den här ramsan som en nollningsvisa.
– Den hördes i korridorerna hela tiden. Jag tänkte inte på det, nynnade på den när jag var hemma. Mamma frågade om jag visste vad sionism är. Jag hade ingen aning. Hon berättade vad det var och varför jag inte skulle fortsätta sjunga ramsan.
Nåbo: SSU är inte fritt från antisemitism
Lisa Nåbos poäng är att hon fick kunskapen hemma, inte av kommunen eller skolan. Hon ser på problemet med antisemitism som en del av klasskillnaderna i Sverige.
– I femtio år har vi gött en segregation där vi inte möts. Där ens föräldrars bakgrund eller ekonomiska status är mer avgörande än vi önskar.
En del av lösningen 2019 hade väl varit om SSU eller arbetarkommunen hade informerat sina medlemmar vad sången betyder?
– Det som hände 2019 har gjort att vi nu kan vara proaktiva. Ska man ta fram något positivt ur detta så är det att vi har blivit bättre på att se till att det är något man lär sig tidigt och att det finns en nolltolerans. Men jag tycker inte att man kan förvänta sig av en 15-åring att den ska ha helt korrekt i allt.
Är din bild att SSU är fritt från antisemitism?
– Nej, vi är också en produkt av samhället. Är det någon organisation som påstår att det inte finns hos dem, att de inte har några problem, så är den världsfrånvänd. Sedan handlar det om i vilken grad man måste arbeta aktivt med det.
Slagorden ekar på stationen
På Malmö tågstation samma kväll hörs slagorden som skakade S 2019. Den här gången är det inte SSU:are som sjunger dem.
En handfull personer sitter i en ring på golvet i vänthallen. Framför dem ligger den palestinska flaggan.
– Leve Palestina, krossa sionismen, sjunger gruppen.
Fyra väktare står på håll och bevakar demonstranterna. Tre poliser går in i vänthallen och gör väktarna sällskap.
Den lilla gruppen fortsätter med en till sång. Den här gången en ramsa som förbjudits i Tyskland med hänvisning till att den skanderats till stöd för terrororganisationen Hamas.
– From the river to the sea, Palestine will be free, sjunger gruppen innan medlemmarna ställer sig upp och skingras.
