Forskaren: Många med könsdysfori mår fruktansvärt dåligt

Uppdaterad 2023-08-20 | Publicerad 2023-08-19

Antalet barn och unga med könsdysfori har ökat kraftigt.

Samtidigt saknas forskning som kan förklara varför.

– En hypotes är att det kan ha att göra med en ökad medvetenhet och att vi i dag faktiskt har flera vårdenheter som utreder könsdysfori, säger docent Kyriaki Kosidou på Karolinska institutet.

Kyriaki Kosidou är psykiater och docent.

Det senaste årtiondet har det enligt Socialstyrelsen skett en stor ökning av antalet barn och unga som söker sjukvård för att det kön de tilldelats vid födseln inte stämmer med deras identitet. I medicinska termer kallas detta för könsdysfori och BUP har särskilda mottagningar specialiserade för att hjälpa dessa barn.

Kyriaki Kosidou är psykiater, docent på Karolinska institutet och enhetschef för Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Hon har tidigare jobbat kliniskt med könsdysfori. I dag är hon forskare.

– Att uppleva könsdysfori innebär ett oerhört lidande, att uppleva att man är i fel kropp. De har ofta olika symtombilder men generellt har jag träffat många patienter som mått fruktansvärt dåligt, säger Kyriaki Kosidou.

Aftonbladet berättar om 14-åriga Molly som tog sitt liv efter att ha stått i vårdkö i över 1,5 år för att få hjälp för könsdysfori. Unga som upplever könsdysfori är en grupp som ökat kraftigt både i Sverige och internationellt.

– Det finns ingen forskning som kan förklara vad det beror på, men en hypotes är att det kan ha att göra med ökad medvetenhet och att vi i dag faktiskt har flera vårdenheter som kan utreda könsdysfori.

Ny studie

Bland de unga som söker hjälp för könsdysfori har många även en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som autism eller adhd.

De har också oftare fler psykiatriska diagnoser än andra barn.

– Det finns mycket forskning som visar på att personer med könsdysfori har en sämre psykisk hälsa än andra. De både själva rapporterar att de har en sämre psykisk hälsa än jämnåriga och har fler psykiatriska diagnoser som depression och ångest. Forskning visar också att de har en högre suicidrisk, säger Kyriaki Kosidou.

Molly, 14, tog sitt liv efter att ha stått i vårdkö för könsdysfori i 1,5 år.

Ofta kan det vara svårt att veta vilka psykiatriska diagnoser som är separerade från könsdysforin.

I en studie som leds av forskare vid Uppsala universitet, tillsammans med Kyriaki Kosidou på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin och Karolinska institutet, följer de just nu psykiatriska diagnoser hos barn som behandlas med läkemedel såsom hormoner och pubertetsblockerare. Man vill se om diagnoserna förändras efter behandlingen.

1 procent av unga vuxna

Den största ökningen av barn med könsdysfori i Sverige är bland de som fått könet kvinna registrerat vid födseln.

De har också oftare en senare debut av könsdysfori än de som är födda pojkar.

– Ingen vet varför ökningen är så stor i den gruppen. Det finns ingen forskning och vi vet inte om det är en riktig ökning. Det kan vara så att det här är en grupp som vi bara inte haft kännedom om inom vården tidigare och som haft lättare att smälta in i samhället än de med könsdysfori som är födda som män.

Kyriaki Kosidou arbetade med en stor undersökning år 2014 i Stockholms län där de frågade unga vuxna om de hade tankar på att korrigera sitt kön.

– Och på befolkningsnivå enligt den studien var det ungefär 1 procent av unga vuxna som i någon grad hade tankar om könskorrigerande vård. Det var mycket fler än man tidigare trott. Samtidigt vet vi att det inte är alla som upplever att de har ett annat kön som söker vård.

– De som söker och utreds för könsdysfori av psykiatrin har ofta ett stort lidande.

Följ ämnen i artikeln