Dokument visar: Svårt för regeringen att nå kärnkraftsmål
Publicerad 2023-08-14
Regeringen står fast i målet om att byggandet av ny kärnkraft ska påbörjas under den här mandatperioden.
Men dokument från Vattenfalls tidigare projekt visar att tidsplanen är mycket snäv och regeringens mål ifrågasätts nu internt.
– Vi skulle ha använt ett annat uttryck. Investeringsbeslut, kanske, säger en källa i regeringen.
Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har utlovat att det ”första spadtaget” ska tas för ny kärnkraft under den här mandatperioden.
Löftet upprepades i förra veckan när klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) höll presskonferens med anledning av att hon tog emot en utredning av Strålsäkerhetsmyndigheten om åtgärder för befintlig och framtida kärnkraft.
– Jag ser fram emot att arbeta för att vi har ett spadtag, sa ministern.
Men frågan är om löftet är möjligt att hålla. Tillståndsprocesserna är långa och även om regeringen kortar myndighetsprövningarna kan det bli svårt att få till ett spadtag inom tre år.
Senast Vattenfall startade processen mot ny, fullskalig kärnkraft var i början av 2010-talet.
2012 skickade bolagets ledning in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten för att myndigheten skulle inleda sina processer för att kunna pröva om ny kärnkraft skulle få byggas – och under vilka omständigheter.
Projektet kallades internt för ”Svea”. Ett projekt som lades på is efter att Socialdemokraterna ingick i regering med Miljöpartiet efter valet 2014. Stopp för ny kärnkraft var då ett krav från MP, som S valde att gå med på.
”Skulle ha använt ett annat uttryck”
Aftonbladet har tagit del av Vattenfalls ansökningshandlingar hos Strålsäkerhetsmyndigheten. I ansökan framgår att det statliga energibolaget då gjorde beräkningen att det skulle ta upp till tre år att ta fram konstruktionsföreskrifterna – alltså de krav som Vattenfall behöver möta för att få bygga en ny reaktor.
Den totala processen för att få alla tillstånd på plats; från regeringen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Mark- och miljödomstolen och berörd kommun, beräknades till fem till sex år. Ett investeringsbeslut låg upp till tio år framåt i tiden.
Definitionen av ”ett spadtag” är oklart. Men enligt en källa med god insyn i regeringens arbete på energiområdet vållar regeringens löfte en hel del huvudbry för regeringen.
– Vi skulle ha använt ett annat uttryck. Investeringsbeslut, kanske, säger källan.
Regeringen har utlovat regelförenklingar som ska göra processen för att bygga ny kärnkraft rejält enklare och därmed snabbare. För att hålla sitt löfte om att det första spadtaget ska vara taget innan mandatperiodens slut, kan alltså tiden för de parallella granskningarna för tillstånd behöva halveras.
Vattenfalls mål
En del i det arbetet kan vara att ta bort det kommunala vetot, vilket klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari har öppnat för.
Vattenfall vill i dagsläget inte ge ett rakt svar på frågan om ett spadtag för ny kärnkraft inom den aktuella mandatperioden är möjligt. Företagets mål är, enligt presschef Natalie Sial Berkman, att ha nya reaktorer i drift under första delen av 2030-talet.
”Men som del av vår pågående förstudie om små modulära reaktorer vid Ringhals kan nog markarbeten och andra förberedande åtgärder för ett genomförandeprojekt påbörjas på plats inom några år”, skriver Natalie Sial Berkman i ett mejl till Aftonbladet.
Tobias Andersson, Sverigedemokraternas ordförande i riksdagens näringsutskott, är tydlig med hur han ser på löftet om ett första spadtag.
– Jag personligen, och de väljare som röstat på partiet jag företräder, utgår från att det sker och de kommer att vara djupt, djupt besvikna om det inte sker, säger han.
– Mycket har gjorts som underlättar för ny kärnkraft, att se över tillståndsprocesser och lagstiftningsbegränsningar är några exempel. Det är positivt att det arbetet är i gång, men den faktiska beställningen av kärnkraft måste ske snart om vi ska hinna med att uppfylla löftet.
Förutsättningen för att Vattenfalls mål ska kunna mötas är att tillståndsprocesserna fungerar smidigt. En central aktör är då Strålsäkerhetsmyndigheten, som tar emot en skarp ansökan om ny kärnkraft och bereder den.
Myndighetens vikarierande generaldirektör Michael Knochenhauer kan inte ge ett rakt svar på om det är rimligt att första spadtaget är taget innan mandatperiodens slut.
– Om det kommer en ansökan så kommer vi att börja bereda den. Att slutföra den är en ganska lång process, då är frågan var man sätter slutpunkten, säger han.
Kommer ett bolag kunna påbörja byggnationen utifrån era processer?
– Där hamnar man i en definition om vad som är att påbörja en byggnation. Det är en ganska lång väg fram till dess att vi ger vår rekommendation till regeringen att tillstyrka eller avslå. Parallellt sker det en beredning i Mark- och miljödomstolen. Det är omfattande processer och vi hamnar i en definition om vad det är att påbörja. Men det handlar om år innan man har kommit igenom de delarna.