Donald Trump är som en katt med nio liv
GRAND RAPIDS. Klockan har för länge sedan passerat midnatt. Om några timmar öppnar vallokalerna. Donald Trump har precis avslutat sitt sista valmöte. Han ser trött och lite orolig ut.
Om han inte sensationsvinner presidentvalet kan det ha varit sista gången vi såg honom på en politisk scen. Men säkert är det inte.
Under sitt drygt halvtimmes långa tal låter rösten trött och ansträngd. Lite håglös. Inte så konstigt efter fem valmöten på samma dag.
Han låter både förvånad och lite besviken när han säger att detta är valkampanjens sista valmöte.
– Kan ni tro det? Vi startade för ett och ett halvt år sedan. Och i dag kan vi vinna Vita huset.
Ett kraftfullt jubel stiger mot taket i utställningshangaren i Grand Rapids där tusentals supportrar samlats.
En sliten Trump ägnar en stor del av sitt sista tal åt att en sista gång ta heder och ära av Hillary Clinton. Den "korrupta" och "skurkaktiga" som inte ens borde få ställa upp i valet och som skyddas av ett riggat system, enligt fastighetsmiljardären.
Pliktskyldigt säger han sina favoritrepliker som publiken älskar att höra. Om att bygga en mur som Mexiko ska få betala för. Om att han ska rensa upp "i träsket" i Washington D. C. Men det är inte kampanjens bästa tal han håller. Kanske är han bara trött. Kanske har han förlorat tron på en seger.
– Tillsammans ska vi göra Amerika mäktigt igen, säger Trump innan han går några korta ärevarv på scenen samtidigt som han omväxlande vinkar och pumpar med nävarna.
En sista knytnäve, han vänder sig inte ens om, och så försvinner han bakom den svarta gardinen. Valrörelsen är över. Och kanske Trumps politiska karriär.
Men med tanke på hur många gånger han tidigare rest sig från de döda vågar åtminstone jag inte räkna ut honom.
Donald Trump har under den långa valrörelsen visat att han är som en katt med nio liv. Även om han förlorar kan det hända att han dyker upp i politiken i någon annan form.
Det märks att han älskar att stå i rampljuset. Han älskar att få ta emot publikens jubel och applåder. Han får energi och entusiasm av dem.
Om han inte får flytta in i Vita huset kommer det att kännas mycket tomt för Donald.
Trump började sin sista kampanjdag i Sarasota, Florida. Han flög vidare till möten i North Carolina, Pennsylvania, New Hampshire och hit till Michigan.
Rutten var ingen slump. Alla är delstater som han behöver vinna om han ska bli vald till president. Några av dem har länge betraktats som i det närmaste klara för Clinton men en positiv valvind för Trump har gjort dem nåbara för honom.
Även Trump inser att det är Hillary Clinton som sitter i vinnarsätet. Åtminstone om vi tror att det går att lita på opinionsmätningarna. Något som både brexitomröstningen och valet på Island visar kan vara dumdristigt.
Men Trump måste chansa.
Avgörande för utgången blir vem som lyckas bäst med att få sina väljare att verkligen gå och rösta. Valdagen är en vanlig vardag och folk jobbar.
Clinton har en bättre markorganisation men Trump har de mer entusiastiska väljarna, många som normalt inte röstar. Sen har vi de ovanligt många väljarna som bestämmer sig först i valbåset. Jag har träffat många av dem under valrörelsen. De är inte särskilt entusiastiska över någon av kandidaterna men inser att de måste välja Trump eller Clinton ifall de vill att deras röst ska räknas.
20 minuter efter att Trump slutat tala är den jättelika lokalen tömd. Några städare sopar upp läskmuggar och flygblad. Om några timmar öppnar vallokalerna.
Sannolikhet just nu att bli president:
Clinton: 71,4% Trump: 28,6%
Hur kan det skilja så mycket fast opinionen är jämn? Klicka här för förklaring.
Källa: FiveThirtyEight 8 nov (baserat på prognos i alla stater).
Sammanställning: Johan Furusjö
