Mer bidrag till skolor med stora behov

Publicerad 2015-11-04

Gustav Fridolin.

Skolverket vill att regeringen gör om modellen för hur bidrag till skolor ser ut.

Skolor med stora behov bör få mer pengar, menar man.

Undervisningsrådet på Skolverket, Krister Sund, arbetar med den nya modellen man nu föreslår regeringen att införa. I den blir det avgörande hur många elever med utländsk bakgrund och elever med lågutbildade föräldrar som går på skolan.

– Det är de variabler som generellt sett bäst förklarar skillnader mellan elever på skolnivå. Vi tror att de kan göra ett ganska bra jobb, säger Krister Sund till Ekot.

En svaghet i den nya modellen är att den utgår från registrerad statistik som gör att det finns en viss eftersläpning, menar Sund.

’Hög träffsäkerhet’

Det nya förslaget kommer efter att Riksrevisionen riktar ktirik mot hur de senaste årens bidrag har fördelats. Skolor med större resurser och som haft personal som haft som uppgift att söka pengar har fått bidrag medan fattigare skolor med stora behov fått mindre pengar, eller helt blivit utan.

Den nya modellen ska ge en träffsäkerhet på 80-90 procent, att bidragen verkligen ges till de mest behövande skolorna, enligt Skolverket.

Utbildningsminister Gustav Fridolin tycker att den nya modellen är bra.

– Det här är egentligen lite bakvänt, ska erkännas. Vi har ju nu i flera år krävt av kommunerna att de inom sin kommun ska göra det här jobbet, säkerställa att de kommunala resurserna till skolan ska nå fram till de skolor som har de största behoven, men från statlig nivå så har vi inte gjort det, säger han till Ekot.

”En klar förbättring”

De svagheter som finns med modellen, till exempel den statistiska eftersläpningen, tycker Fridolin att man kan ändra.

– Det finns inga ultimata sådana här modeller utan de måste konsekvent finjusteras och idag har vi faktiskt läget att det gått mindre statliga resurser till de skolor som behöver det mest. Det är klart att varje steg därifrån det är en klar förbättring, säger han till Ekot.