Pojken fälls för mord

Flickan fälls för anstiftan till mord – båda ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning

Pojken är skyldig till mord och flickan till anstiftan till mord.

Det meddelande Södertörns tingsrätt när rättegången om mordet på Therese Johansson Rojo avlsutades idag.

Ungdomarna ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökningen innan påföljden meddelas.

Tingsrätten meddelade beslutet vid 12.20-tiden i dag innan rättegången avslutades.

Att de tilltalade ska genomgå rättspsykiatrisk undersökning innebär att det kommer att dröja flera veckor innan påföljden meddelas.

Innan domstolen meddelade beslutet läste familjens målsägarbiträde advokat Bengt H Nilsson upp ett uttalande från Therese Johansson Rojos mamma, pappa och bror i rätten:

”Vi hoppas och tror att ni känner samma smärta som vi. Använd denna smärta till att göra något gott för andra”, läste Nilsson.

Advokaten var synbart berörd och fick avbryta uppläsningen av uttalandet på grund av känslorörelsen.

– Målsägarna har en starkt framträdande önskan om att det här ska gå rätt till, sa Nilsson innan uttalandet lästes upp.

”Hade yrkat på livstid”

Tidigare under förhandlingarna hade kammaråklagare Jakob Holmberg yrkat på att pojken och flickan skulle dömas till fyra års sluten ungdomsvård.

– Hade de varit vuxna hade jag yrkat på livstids fängelse, sa han.

Förhandlingarna i det uppmärksammade målet har hittills skett bakom stängda dörrar, men inför slutpläderingarna fattade tingsrätten beslut om att öppna dörrarna för medierna och för allmänheten.

– Att jag ville ha öppna dörrar i dag var för att massmedia skulle få kännedom om saken, vad det egentligen handlar om, och för att förhindra ryktesspridning, illasinnad sådan som man sett på internet, sa rättens ordförande Paul Arnell.

”Fått samvetsnöd”

Kammaråklagare Jakob Holmberg menade under sin slutplädering att pojken varit mer trovärdig under förhandlingarna än flickan – och att det bevisats att pojken inte hade begått brottet om inte hon varit drivande.

– N.N. (pojken) har fått samvetsnöd och berättat öppenhjärtigt, sa åklagaren.

– N.N:s (pojkens) trovärdighet är större än N.N:s (flickans).

Enligt åklagaren är två frågor centrala i målet: är pojkens gärning att betrakta som mord eller dråp, och har flickan förmått pojken att begå brottet.

”I en 'bubbla”

Kammaråklagaren sa under slutpläderingen att flickan ”haft en insikt om att” pojken ”i vart fall varit kapabel att genomföra gärningen” och menade att två sms som flickan skickat till pojken under tiden före det att Therese Johansson Rojo berövades livet särskilt visade på flickans målmedvetenhet:

– Har du gjort det än?

– Har du gjort du vet vad än?

Enligt åklagaren har paret tidvis befunnit sig i en ”bubbla” och sa att de utvecklat en ”farlig allians som lett till Tess död”.

– Det har framkommit att N.N. (flickan) tidvis kört med N.N. (pojken), sa åklagaren.

”Inget ögonblicksverk”

Jakob Holmberg menar att pojkens gärning skall bedömas som mord.

– Gärningen föregås av planering, det är inte ett ögonblicksverk, sa åklagaren.

Åklagaren yrkade på att båda skall dömas till samma straff: fyra års sluten ungdomsvård.

– N.N. (pojken) har faktiskt gjort det. Å andra sidan är det visat i målet att N.N. (pojken) inte gjort det om inte N.N (flickan) förmått honom att göra det, sa åklagaren.

– Min målsättning i rättegången har varit att få fram sanningen. Jag tycker på sätt och viss väldigt synd om er båda. Om ni döms hoppas jag att ni tar chansen att nyttja tiden väl för att bearbeta allt för att komma på fötter igen, och jag önskar er lycka till, sa åklagaren.

Målsägarbiträdet Bengt H Nilsson, som biträder åtalet, gick på samma linje som åklagaren och yrkade på att båda ungdomarna varit delaktiga i brottet.

”Ett mord som begåtts”

– Domstolen måste förhålla sig kall och analytisk till den bevisning som förebringas, sa Nilsson.

– Det är ett mord som begåtts. Det finns inte något utrymme för en annan bedömning. Det är ett anstiftansbrott, sa Nilsson.

Pojkens advokat Claes Borgström betonade i inledningen av sin slutplädering att målet handlar om barn.

– Alla har talat om det här målet som en tragedi, som det här är frågan om. Jag vill betona att det här är ett mål som handlar om barn, faktiskt, sa Borgström.

– Har man precis fyllt 16 år är man nära den yngre gränsen för straffbarhet, sa Borgström.

– Det här är inte bara retorik, sa han.

”Hon är manipulativ”

Pojkens advokat tecknade precis som åklagaren en bild av att det varit flickan som varit drivande bakom brottet.

– Han är jag-svag, vill vara till lags och har ett behov av bekräftelse, sa Borgström.

– Hon är manipulativ, intresserad av att ha en viss makt, kontrollerande, sa Borgström.

Enligt Borgström befann sig hans klient i ett ”skruvstäd” och fick motta ”exempellösa kränkningar” från sin flickvän.

– Det är N.N. (flickan) som driver detta genom att hela tiden komma tillbaka till ”har du gjort det än?”, och eftersom det är så finns det ingen annan logisk slutsats än att det är hon som kommit med idén, sa Borgström.

Flickans advokat Jan Karlsson tecknade en på många sätt motsatt bild jämfört åklagarens och Borgströms.

– Det är min uppfattning att åklagaren och målsägarbiträdet genom vittnen försökt få fram en bild av N.N. (flickan) som en känslokall och egocentrisk domptör, sa Karlsson.

– Höjer man blicken när man skärskådar de här vittnena så ser man att man misslyckats med att få fram den här bilden, sa Karlsson.

Flickans advokat sa att hon haft ”svårt att värja sig” mot pojken.

– N.N. (pojken) har blivit marginaliserad i rättegången, sa Karlsson.

Rättspsykiatrisk undersökning

– Det finns ingen anledning att betvivla N.N:s (flickans) uppgifter som trovärdiga, sa Karlsson, och yrkade på att flickan ska frikännas.

Rätten meddelade att både pojken och flickan haft ansvar för brottet – men beslutade att de först ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning innan påföljden kan meddelas.

Det innebär att det kan dröja åtskilliga veckor innan rätten meddelar påföljd för pojken och flickan.

Familjens brev till de åtalade

När rättegången om mordet på Therese Johansson Rojo avslutades i dag delade hennes familj ut ett uttalandet.

Familjen skriver om sin sorg och riktar sig också direkt till de åtalade.

Här är hela uttalandet.

”Vår Therese var som de flesta andra, närmare bestämt väldigt mycket som alla andra – tonåring.

Men hon var också min dotter (skruttunge), sin pappas lilla gumma, sin brors nyckfulla ögonsten, morfars känsla för musik, mormors lilla blingbling, som hon fått sitt konstintresse från. Full med humor, men också i grunden en lite osäker och blyg tjej som ofta fick jobba för att få ett bättre självförtroende. Det hade hon jobbat bra med sista året och det var en gladare tjej med helt vanliga vardagliga tonårsproblem att brotts med.

Hon var sina kamraters bästa vän, i vått och torrt. Ville alltid att alla skulle vara tillsammans och hon var nog väldigt fäst vid sin f. d. pojkvän även om de inte träffades längre som jag såg det.

En natt i juni slets vår tillvaro sönder när vi... förlorade Therese.

Någonting är väldigt trasigt i våra liv sen dess. Våra liv försvann i en skogsdunge i Stureby.

Jag och min son var där mitt i natten, och vi förstod att något hemskt hade skett, där hjälpen inte hann fram i tid...

Therese hade, precis som ni själva, hela livet framför sig.

De frågor vi nu ställer oss är:

Med vilken rätt ansåg ni, N.N. (pojken) och N.N. (flickan), er ha att råda över Therese liv?

Hur kan man ens komma på tanken??? och dessutom genomföra detta vidriga dåd?

Vad får er att tro att era egna liv är mer värda än andras?

Vi kommer aldrig få ett acceptabelt svar på våra frågor och vi kommer heller aldrig få tillbaka vår älskade Therese. Vi kan bara önska att hon alltid kommer att vara lika närvarande för er som hon är för oss. En ständigt (närvarande) påminnelse om att ni en gång i livet gjorde något fruktansvärt.

Förmodligen det enda sätt som finns att försöka sona de brott ni har begått mot henne, våra nära och kära, alla fantastiska vänner, säkerligen mot era egna familjer, mot varandra och mot er själva... är att ni tar fullt ansvar för den outhärdliga smärta ni tillfört oss, att ni visar så vi kan se att ni på ett uppriktigt sätt ångrar det ni har gjort. Vi hoppas och tror att ni känner samma smärta som vi. Använd denna smärta till att göra något gott för andra, det är så många människor berörda, så kan vi åtminstone känna att vår älskade Thereses meningslösa död och förlorade liv ändå lärde er något.

För min familj vill jag bara citera Jennifer ur Therese minnesblogg:

”Du är inte borta,

du har bara gått lite i förväg”...

Från Thereses mor, far och bror

Vibeke Raymond och Tim