Kolet en ödesfråga när utsläppsjättar möts

helskärm

Kommer USA och Kina att kunna enas om kolet?

Ländernas ledare möts nu på klimattoppmöte, och frågan om den sotiga utsläppsboven kan bli avgörande för hur kampen mot klimatförändringarna ska föras i framtiden.

Bland de inbjudna till det virtuella tvådagarsmötet, som sker på initiativ av USA:s president Joe Biden, finns Kinas ledare Xi Jinping. Mötet, som inleds under torsdagen, blir första gången som de två stormakternas ledare möts – om än bara digitalt. Att ett sådant möte sker i klimatets tecken är ingen slump.

USA och Kina står tillsammans för nästan hälften av mänsklighetens totala koldioxidutsläpp. Ledarna i båda länderna tar nu ledningen i den globala klimatkampen – åtminstone är det vad de säger.

– Om USA misslyckas med att visa världen en väg för att hantera klimatkrisen, då kommer vi inte ha mycket kvar av vår planet, sade USA:s utrikesminister Antony Blinken under en presskonferens inför klimatmötet.

Sedan Joe Biden tillträdde som president för några månader sedan har USA:s klimatpolitik svängt rejält. Landet står återigen bakom Parisavtalet, som föregångaren Donald Trump lämnade, och nyligen lade regeringen fram en ny grön infrastruktursatsning värd svindlande 2 000 miljarder dollar.

Men även från Kina hörs nya gröna bud. Peking-regimen sade under fjolåret att landet ska vara helt koldioxidneutralt till 2060. Det är dock längre fram i tiden jämfört med andra stormakters mål, och ingen plan om hur detta ska uppnås har presenterats.

Kan vara dold strategi

Hur stora är då utsikterna att Kina och USA kan nå ett samarbete om klimatet?

Karl Hallding är forskningsledare på Stockholm Environment Institute (SEI) och har under många år studerat kopplingen mellan geopolitik och hållbarhet med fokus på just Kina. Han anser att Kinas starka tongångar handlar om allt annat än just klimatet.

– Det Kina vill är att länder ska samarbeta med dem gällande klimatfrågan, för att på så sätt normalisera relationerna och flytta fokus från mer besvärliga ämnen som mänskliga rättigheter och situationen i Xinjiangprovinsen, säger han till TT.

Han menar att Kinas ambitiösa klimatmål är ett exempel på hur Kina gjort försök att ta över den gröna ledarrollen under de senaste åren.

– När Trump lämnade Parisavtalet var många besvikna och då klev Xi in och pratade om sina höga ambitioner. I själva verket för inte Kina någon egentligen aktiv klimatpolitik.

Kampen om nyckelteknologierna

TT: Menar du att Kinas mål med koldioxidneutralitet är ett spel för gallerierna?

– Om man tittar på kurvor över Kinas energiproduktion och hur den är tänkt att utvecklas, så händer mycket lite fram till 2040. I dag ökar användandet av förnyelsebar energi, men det gör å andra sidan även produktionen av kol då det totala energianvändandet ökar i snabb takt.

TT: Vad har Kina för incitament att delta på ett toppmöte som detta?

– Jag tror Kina är oroligt att USA och EU-länderna återigen ska närma sig varandra i klimatfrågan, då detta skulle vara till Kinas nackdel, och att man vill underminera sådana försök. Ett exempel är de utsläppstullar som just nu ligger på bordet i EU och som Biden säga vilja vara villig att diskutera.

TT: Hur ser utsikterna ut för Kina och USA att nå ett samarbete om klimatet?

– Tidigare klimatrelaterade samarbeten mellan USA och Kina har främst handlat om energiteknik. Det återstår att se om det kommer att vara fallet i framtiden då länderna oftast konkurrerar med varandra om de här nyckelteknologierna.