Prisad groomingpolis: "Vi hittar de flesta"

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: Adam Ihse/TT
Göteborgspolisen Andreas Grym jagar sexbrottslingar på nätet och fick det nyinstiftade Childhoodpriset för sitt arbete. Han uppmanar föräldrar att hålla koll på vad barnen gör på nätet, inte minst på telefonappen Snapchat där väldigt många groomingfall börjar.

Alla lämnar spår på nätet. Även förövare som begår sexövergrepp mot barn, till exempel via Snapchat.

Det utnyttjar Andreas Grym och hans kollegor på polisens it-brottscentrum.

– Vi hittar de flesta till slut, om de håller på mycket, säger Grym, som nyss blev prisbelönt.

För några år sedan var Andreas Grym, med ett ovanligt soldatnamn, polis ute på fältet i Borås.

Nu har han fått ta emot mot det nyinstiftade Childhoodpriset för sitt arbete med att utreda sexbrott mot barn och ungdomar på nätet.

Gryms uppgift är att samordna utredningar om grooming på polisens it-brottscentrum i region Väst.

– Jag gillar att borra ner mig, att leta, säger han.

– Vi är ju flera som jobbar med detta. Men jag råkar få priset, i och med att jag haft några ärenden som blivit uppmärksammade.

Åtta års fängelse

Det första stora ärendet, som Andreas Grym råkade halka in i, handlade om en medelålders man i Västergötland som i hovrätten dömdes till åtta års fängelse för sexuella övergrepp mot fler än 100 flickor via nätet.

– Jag satt i ett och ett halvt år med det. Vi fick bra respons, minns Grym.

Nu har det blivit hans "grej" att se likheter mellan anmälningar, ofta från helt olika orter, och att hitta verkliga personer bakom identiteter på nätet. Å ena sidan gärningsmän – och å andra sidan brottsoffer, som inte själva gjort någon anmälan.

– Spår finns alltid kvar på nätet, för den som kan leta, framhåller Andreas Grym.

På Snapchat

Det är brottsligt för vuxna att söka kontakt med barn "i sexuellt syfte", som lagen säger. Själva kontaktsökandet kallas ofta grooming. Om en kontakt etableras, leder den oftast vidare till nya brott – som utnyttjande av barn för sexuell posering, sexuellt övergrepp, våldtäkt eller något annat.

Nio av tio groomingfall som kommer in till Grym och hans kollegor har börjat med personliga meddelanden mellan offer och förövare på telefonappen Snapchat. De yngsta som drabbas är bara 8–9 år.

– Snapchat är kanske inte det bästa i den åldern, säger Andreas Grym.

– Barn kan inte alltid se konsekvenserna av sitt eget handlande. Det är lätt för en vuxen person att leda dem åt fel håll.

"Titta i telefonen"

Han vädjar till föräldrar att hålla koll på vad barnen gör på nätet, även när det innebär att man måste titta i barnets telefon.

Förövaren – i Gryms ärenden har det alltid varit män – skickar ofta ut liknande meddelanden till många unga, mest flickor.

– De har förfinat sin taktik och vet vad som fungerar. Till slut finns det några tjejer som de har fått kontakt med.

Med lirkanden och smicker blir barnet övertalat till att exempelvis skicka en nakenbild på sig själv.

– Då slår fällan igen. Sedan hotar förövaren att sprida bilden till flickans familj, skolan, idrottsföreningen eller vad som helst, om hon inte skickar fler bilder. Så är det igång.

Jobbigt samtal

Polisens utredning startar oftast när någon flicka brutit ihop och inte längre orkar hålla tyst. En viktig del i sökandet efter gärningsmannen är att se likheter med andra anmälningar. När man till slut hittar den misstänkte förövaren, kan man också hitta bilder på brottsoffer som inte gjort någon anmälan.

– Den första kontakten med dem, och deras föräldrar, är en tuff uppgift. Deras försvarsmekanism har varit att förtränga. Nu kommer ett samtal som raserar allt. Vi har några tidigare socionomer som ofta får ta den kontakten, säger Andreas Grym.

När polisens utredning till slut blir klar, tar åklagare och domstolar över.

– Vad gärningsmannen till slut döms för kan variera. Men ingen som åtalats i våra ärenden har blivit friad, säger Andreas Grym.

Publicerad: