Björnbesök – då fick Ingmarie nog

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-10-12

Skrämde bort nallen efter tre timmar

Plötsligt stod björnen i trädgården och tittade in genom fönstret.

Ingmarie Eriksson från Saxåmon utanför Dorotea tappade hakan:

– Man tror inte detta är möjligt att man står öga mot öga med bara en glasruta emellan.

Ingmarie Eriksson, 61, upptäckte björnen i sin trädgård en tidig kväll förra veckan.

– Plötsligt stod han bara där framför mitt köksfönster och tittade in på mig.

– Jag stod och pratade i telefon och han kanske hörde ljud och tittade på mig av nyfikenhet.

Björnen, som Ingmarie Eriksson beräknar vägde 80–100 kilo, vägrade ge sig av.

Gick fram till dörren

– Jag var inne och han var ute, och det är liksom ingenting man kan jaga upp sig för. Men det var obehagligt och overkligt.

Björnen huserade i hennes trädgård i tre timmar. Bland annat gick den fram till ytterdörren och inspekterade Ingmaries lingonhinkar. Sedan klättrade den fem meter upp i en björk.

– Han klättrade med sin stora bak rakt upp, hur enkelt som helst, och satt där i mörkret och tittade upp. Det var liksom overkligt, säger Ingmarie.

Efter att björnen suttit i trädet en stund fick hon nog och bestämde sig för att försöka skrämma iväg den.

Björnlarm

– Då kände jag att: Nej, nu så! Man gav ju ifrån sig några mäktiga ljud naturligtvis. Jag öppnade fönstret och försökte få iväg honom. Jag skrek väl en massa saker.

Då lunkade det stora djuret iväg.

– Han kasade ner och lullade iväg mot skogskanten. Så han verkade inte jäktad.

Dagen efter björnbesöket placerade naturbevakaren ut björnlarm runt huset. Larmen ger ifrån sig ett obehagligt ljud om en björn kommer nära.

– Det är tryggt att ha, säger Ingmarie Eriksson.