McCains comeback

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-10-16

AVGJORDES I NATT Obama ledde med 10 procent innan nattens duell som började 03.00, svensk tid. Trycket på McCain var enormt – men han lyckades ta revansch. Aftonbladets Peter Kadhammar bevittnade en vass debatt mellan rivalerna.

Äntligen möttes Barack Obama och John McCain för den sista debatten innan presidentvalet.

Tidningar, teve och radiostationer har varit fyllda, dag efter dag, timme efter timme, med spekulationer, diskussioner och spådomar inför mötet.

Det har varit som spekulationer inför en boxningsmatch, men för att vara en hård match om världens mäktigaste ämbete var utgångspunkten för presidentkandidaterna märklig:

Ingen av dem ville framstå som aggressiv eller negativ. Opinionsundersökningar har nämligen visat att amerikanska folket är hjärtligt trött på negativa kampanjer – vilket nog fått anses som en specialitet i amerikansk politik.

Möjligen fungerar det när inte så mycket står på spel. Men jag skriver detta en kväll när börsen på Wall Street än en gång har störtdykt, och än en gång har slagit ett rekord. Denna gång för att den inte fallit så mycket sedan 1987.

Folk vill ha besked, inte skitprat.

Så när Obama och McCain i natt svensk tid steg ut på scenen på Hofstrauniversitetet på Long Island utanför New York stod mest på spel för McCain. Dels för att han länge nu har legat under i alla opinionsmätningar; dels för att han försökt sig på negativ tevereklam om Obama. Det har slagit tillbaka på McCain.

Det märktes att han var spänd. Han glömde att hälsa på debattledaren.

Men sedan kom han igång. McCain lyckades redan första minuten skapa ett nytt begrepp, ungefär som Olof Palme en gång talade om Ludwig Svenssons gardinfabrik för att illustrera läget i svensk ekonomi.

McCain lanserade begreppet Joe rörmokare – tydligen en livs levande karl, som oroar sig för att Barack Obama ska chockhöja skatterna för småföretagare.

McCain vände sig rakt mot kameran och talade direkt till Joe och lugnade honom med att det blir inga höjda skatter, inte med John McCain i Vita huset.

Plötsligt hängde Obama på repen trots att McCain inte hade varit ett dugg negativ eller hårdslående. Obama tvingades använda McCains begrepp och vända sig till Joe rörmokare och försäkra att det inte är någon fara.

– Jag vill sänka skatterna för 95 procent av amerikanska folket, sa Obama. Jag vill sänka skatten för alla som tjänar mindre än 250 000 dollar.

Han fortsatte med att försäkra att han inte tycker om skatter alls, men att de är ett nödvändigt ont för att betala för olika samhällstjänster.

– Senator Obama vill ta Joe rörmokares välstånd och sprida det, sa McCain. Jag vill att Joe rörmokare ska få sprida sitt välstånd själv.

Jo, McCain visade att han är en gammal politisk räv som kan lägga upp en debatt.

För Obama gällde det mest att inte göra något fel, att visa sig lugn, statsmannalik, en president att lita på i svåra tider.

Det märks i alla fall att bägge kandidaterna har noterat att amerikanerna inte vill ha skitprat i svåra tider.

När jag skriver detta har debatten pågått i en halvtimme och kandidaterna anklagar just varandra för att ha varit negativa i sina valkampanjer.

McCain säger att ingen någonsin fört en så negativ kampanj som Obama.

Obama säger att McCains tevereklam har varit negativ till hundra procent.

Och bägge kan bevisa det!