Dokumenten visar arbetet inifrån ryska drönarfabriken
Publicerad 2023-08-21
Nya dokument visar hur Ryssland med hjälp av Iran ska slå ut Ukrainas motoffensiv.
Målet är att producera över 6 000 drönare på två år.
Så här ser de ryska planerna från fabriken ut.
Rysslands drag för att lösa militärens underskott på drönare är att bygga en egen drönarfabrik öster om Moskva. Planen är att självständigt kunna producera 6 000 drönare till sommaren 2025. Drönarna är väsentliga för att stoppa Ukrainas motoffensiv och avancera Moskvas ställning som flygvapenmakt.
Nu ger nya dokument som Washington Post tagit del av en detaljerad inblick i hur Rysslands väg mot målet ser ut.
Vill hindra projektet
Dokumenten kommer, enligt tidningen, från en anställd på drönarfabriken som motsätter sig Putins invasion av Ukraina. Källans förhoppning är att läckan kan leda till ytterligare sanktioner mot Ryssland och i slutändan bidra till att kriget slutar snabbare.
– Det här var det enda jag kunde göra för att försöka hindra projektet, som har gått för långt, sa källan till Washington Post.
Dokumenten består av personalregister, tekniska specifikationer, planritningar av fabriken och presentationer av projektet till ryska försvarsministeriet.
Från dokumenten går att utläsa att drönarfabriken kallas ”Projekt Båt”.
Målet att masstillverka drönare
Trots att planerna är försenade med minst en månad och starkt beroende av utländska komponenter, visar dokumenten att framsteg gjorts mot Moskvas mål – att tillverka en egen variant av iranska drönarmodellen Shahed-136. En attackdrönare som kan färdas längre än 16 mil.
Den ryska planen på drönartillverkningen är uppdelad i tre steg. Först leveransen av iranska nedmonterade drönare, sedan produktionen av drönarnas skal med hjälp av elektronik och motorer från Iran.
I det tredje stadiet ska fabriken självständigt producera drönare med material från Ryssland. De sista ska levereras sommaren 2025.
Ser inte ut att lyckas
Men enligt amerikanska forskare som granskat dokumenten ser det inte ut som att Ryssland kommer att lyckas med målet att tillverka 6 000 drönare till sommaren 2025.
Deras granskning landade i slutsatsen att man förmodligen bara hunnit med att tillverka 300 i nuläget.
– Det ser ut som att drönarfabriken Alabugas målsättning är att slå Irans drönarproduktion, säger David Albright, tidigare vapeninspektör på FN till Washington Post.
Albright anser att dokumenten är trovärdiga men ser flera problem.
Framför allt för Iran, som uppgett att de är neutrala i kriget. Han menar att det blir svårt för landet att hävda oskuld i att hjälpa Ryssland med att tillverka drönarna.
Problem med komponenter och personal
Andra problem är tillgången till komponenter för att bygga drönarna. En detaljerad innehållsförteckning som Teheran gett Ryssland visar att över 90 procent av datorchippen och elektroniken görs i västländer och framför allt USA.
Bara fyra av de 130 komponenterna som behövs för att bygga drönaren tillverkas i Ryssland. Det finns inga indikationer i dokumenten som visar på att västländer direkt förser Iran eller Ryssland med komponenterna.
Alabuga har lyckats införskaffa material för att bygga drönskalen från ryska, belarusiska och kinesiska tillverkare. För att lyckas med sista steget i projektet måste därför Ryssland komma på en egen version av drönarmotorn, som enligt ingenjörerna är svårast att skapa.
Det har också varit svårt att hitta den expertis projektet kräver, enligt dokumenten. Planen var att ha 810 anställda per skift och dag.
Flera anställda har åkt till drönarfabriker i Iran för att lära sig den expertis Alabuga saknar.
Iransk hjälp kostade tjugo miljarder
En Kievbaserad tankesmedja hittade i november Irantillverkade delar i bråte från en drönare. Både nosen och motorn var producerade av Iran. Senare samma månad bekräftade Iran att landet bistått med drönare till Ryssland, men menade att de gjort så innan krigets början.
De nya dokumenten visar att Teheran gick med på att sälja både hårdvara och tillverkningsexpertis. Uppskattningen av kostnaden för avtalet ligger på mer än två miljarder dollar. Hälften av summan skulle ges i guld eller dollar, på grund av rubelns instabila kurs, säger källan som gett Washington Post dokumenten.