Diplomatkris mellan Turkiet och Sverige
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-03-11
Riksdagen erkänner folkmord på armenier
Riksdagen anser att det var ett folkmord som begicks mot bland andra armenier 1915.
Det fick landet att kalla upp den svenske ambassadören på Turkiets utrikesdepartementet.
Dessutom tas den turkiske ambassadören hem från Sverige.
Turkiet kallar hem sin ambassadör i protest mot riksdagens beslut att det var folkmord som begicks mot armenier 1915.
– Jag har fått instruktioner att åka tillbaka till Turkiet. Jag är mycket, mycket besviken, säger Zergün Korutürk, Turkiets ambassadör i Sverige, till TT.
Fick åka hem
Korutürk var närvarande i riksdagen. Hon säger att hon redan i riksdagen talade med Turkiets utrikesminister Ahmet Davutoglu i telefon och att hon då fick sina instruktioner om att åka hem.
– Det är logiskt.
Hon säger att hon är besviken och överraskad och menar att det är en fråga som borde avgöras av historiker och forskare och inte av riksdagen.
Senare under kvällen meddelade den turkiske premiärministern Recep Tayyip Erdogan att han nu ställer in ett besök i Sverige, som var planerat under mars månad, rapporterar Reuters.
I ett uttalande på sin hemsida skriver han enligt Reuters:
"Vi fördömer kraftigt denna resolution, som är ett uttryck för politisk spekulation".
Sveriges ambassadör uppkallad
På fredagsmorgonen kallades dessutom Sveriges ambassadör i Turkiet, Christer Asp, upp till det turkiska utrikesdepartementet nu på morgonen.
– Man kommer naturligtvis att beklaga beslutet i riksdagen och lägga fram sin syn på saken, säger Christer Asp till TT.
Christer Asp berättar att beslutet blev en mycket stor nyhet i Turkiet och att samtliga tv-kanaler hade det som största nyhet. Flera av dem sände även direkt från Stockholm.
– Det här är kanske den absolut känsligaste frågan för turkarna i dag.
Med flera hundra berörda armenier, assyrier, syrianer och greker på läktaren och med stark polisbevakning debatterade riksdagen i flera timmar den kontroversiella frågan.
Det var den rödgröna oppositionen som föreslagit att massakrerna på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker under första världskriget i det sönderfallande Ottomanska riket ska klassas som ett folkmord.
Nederlag för regeringen
De borgerliga partierna avvisade förslaget med hänvisning till att politiker inte ska skriva historia.
Men fyra borgerliga ledamöter röstade med oppositionen, vilket gjorde att förslaget gick igenom med en rösts övervikt.
De flesta icke-turkiska historiker och folkrättsexperter är överens om att massakrerna var ett folkmord i enlighet med 1948 års folkmordskonvention.
Turkiet förnekar att det var ett folkmord, och att över huvud taget diskutera behandlingen av armenierna och andra folkgrupper under den här perioden var länge tabubelagt i Turkiet.
– Det är inte riksdagens sak att göra folkrättsliga bedömningar. Det är historiker, inte politiker som ska skriva historia, sade Gustav Blix (M).
Han hänvisade till att det är viktigt att i stället understödja den försoningsprocess mellan Turkiet och Armenien som inletts.
– Vi politiker ska inte skriva historia, men vi har ett ansvar att förhålla oss till historiska fakta och kalla saker vid dess rätta namn, sade Vänsterpartiets Hans Linde.
Borgerliga bytte sida
Folkpartiets Erik Ullenhag påminde om att det tidigare även var Socialdemokraternas linje att inte politiskt fastslå att det var ett folkmord.
– Jag tycker också att det var ett folkmord men anser att riksdagen inte ska göra folkrättsliga bedömningar. Jag står på den linje som socialdemokratiska regeringar tidigare gjorde, sade han.
Men hans partikamrater Gulan Avci och Agneta Berliner samt kristdemokraten Annelie Enochson deklarerade i debatten att de skulle rösta med oppositionen.
Ytterligare en borgerlig ledamot, den avhoppade moderaten Göran Thingwall, visade sig sedan göra samma sak.