Elsa, 72, kan inte bevisa vem hon är – får inget id-kort

SÄVSJÖ. Elsa, 72, har fastnat i ett unikt moment 22. Hon kämpar för att få en id–handling. Men ingen kan intyga vem hon är.

Så nu är Elsa på krigsstigen.

– Jag finns ju, fräser hon ilsket.

I ett bistert men vackert handskrivet brev till justitieombudsmannen beskriver hon hon sitt dilemma. Hur hon kontaktat polisen för att få hjälp. Svaret från myndigheten blev dock nedslående: Ni måste ha med er någon som kan intyga er identitet.

Just där finns problemets kärna: Elsa har absolut ingen som kan följa med henne.

Den ampra damen berättar för Aftonbladet:

– Jag har inga barn eller barnbarn, inga syskon, inga andra anhöriga, vem ska jag vända mig till?

Körkort? Pass?

– Nej, nej, det har jag aldrig behövt.

Men hur har du klarat dig utan id genom alla år?

– Folk i byn känner igen mig, det har aldrig varit några bekymmer på banken eller apoteket, alla är så vänliga. Fast det har börjat bli

striktare, nu ska man visa id–handling på vårdcentralen tex. Så det var därför jag ringde polisen och när dom inte kunde hjälpa mig skrev jag till JO.

På polismyndigheten i Jönköping säger juristen Peter Johansson:

– Tyvärr är det här inte så enkelt och inte så vitt jag förstår ett ärende för JO. En person som ansöker om id–handling måste ha någon som styrker identiteten. Där är reglerna glasklara. Finns inga anhöriga så kanske en god man, vårdnadshavare, arbetsgivare, hemhjälp, tjänsteman vid statlig eller kommunal myndighet.

Aftonbladet kollar med Elsa. Nä, inga sådana kontakter.

Vad ska hon göra?

Juristen funderar ett ögonblick och suckar.

– Hmm, det här var knivigt. Så kommer Peter Johansson med ett förslag:

– Hon kan lämna in en ansökan till polisen. När hon får avslag överklagar hon. Därmed är det här mycket ovanliga ärendet uppe till ytan och en lösning kanske kan komma till stånd.

Elsa tackar för tipset. Det lokala poliskontoret har ett beslutsamt brev att se fram emot.