Här begravs de döda efter kraschen på länsväg 184
Publicerad 2023-09-01
FALKÖPING. Fem dog i dödskraschen mellan Skara och Falköping förra veckan.
På fredagen begravdes tre av dem – Dahir, Abdirahman och Ahmed – på den muslimska begravningsplatsen i Falköping.
– Livet är skört. Något sånt här kan hända vem som helst, det är så nära, säger vännen Hassan Hussein.
Vid lunchtid, strax före fredagsbönen, började parkeringen utanför moskén ett stenkast från järnvägsstationen i Falköping fyllas upp.
– Det är lite annorlunda här idag. Ni ser ju, det är en massa bilar, det är folk från andra städer och länder, säger Abdul Haliim Abdi, aktiv i Falköpings moské och ordförande för Somaliska föreningen i Falköping.
Tre av de fem män som omkom i den tragiska dödsolyckan på länsväg 184 mellan Skara och Falköping förra måndagen skulle begravas. De hette Dahir Macalin Aflow, Ahmed Cantoob Hassan och Abdirahman Yusuf Abdi.
Efter sig lämnade de vänner, familj och släkt i sorg.
– De anhöriga mår jättedåligt. Det är så många drabbade familjer, barn, syskon... ja, de har haft en jättejobbig tid, säger Abdul Haliim Abdi.
”Det gör så ont”
Dahir, Ahmed och Abidrahman färdades i bilen på länsväg 184 tillsammans med två kollegor. De samåkte till och från jobbet och olyckan inträffade när de var på väg hem till Falköping förra måndagen vid 16:30-tiden.
Bilen kolliderade med en lastbil och samtliga fem resenärer i personbilen dog. Sedan dess har sorgen legat tung över Falköping.
– Det är ingen stor stad. Alla känner alla och man träffas i moskén och andra sammanhang. Alla visste vilka de var, så det gör så ont, säger Hassan Hussein, medlem i den islamiska föreningen och kommunpolitiker för Socialdemokraterna.
Enligt muslimsk sed ska döda kroppar begravas så fort som möjligt, helst inom 36 timmar. På grund av den pågående polisutredningen har det tagit betydligt längre tid att få begrava Dahir, Ahmed och Abdirahman, eftersom deras kroppar behövde identifieras och undersökas.
– Det har varit tufft för deras anhöriga. Man har förståelse såklart, men du vet hur det känns. Så nu är det lättnad, det är avslutet. Kropparna är här och vi begraver.
Tidigare kollega: ”Alla grät”
Hassan Hussein har varit med och hjälpt de drabbade familjerna efter dödsolyckan. Han kände Dahir, Ahmed och Abdirahman väl:
– Dahir kände jag allra bäst. Jag har träffat honom sen han kom till Falköping. Nu var han så glad att ha sin familj här och kunna försörja dem. Så var hans liv... men så tog det stopp, säger Hassan Hussein.
Mustafa Abdi jobbade tidigare på förskola tillsammans med fembarnspappan Dahir Macalin Aflow.
– Vi jobbade tillsammans i många år, så vi kände varandra jättebra. När jag berättade för kollegorna på förskolan att han var död grät alla, han var en väldigt omtyckt person och alla barnen tyckte om honom, säger Mustafa Abdi.
Senast de sågs var för ett par veckor sedan:
– Vi brukade prata mycket om jobb, och om vad man kan jobba med i Sverige. Eftersom vi hade varit arbetskollegor blev det mycket det, säger Mustafa.
Veckan efter dödskraschen har varit tuff för Mustafa. Framförallt var första arbetsdagen svår att hantera.
– Jag hade inte kunnat sova på hela natten. Jag gick till jobbet sen men jag sa till mina kollegor att ”min kompis är död, så idag... idag orkar jag inte lika mycket som vanligt”, berättar Mustafa Abdi.
Att de tre vännerna och kollegorna inte längre finns i livet märks. Inte minst i moskén, dit de ofta brukade komma.
– Det är... det är så tungt. Man tror inte på det själv, fast man läser om det i tidningar och hör folk prata om det så tror man inte på det, säger Hassan Hussein.
500 samlades för bön
Efter bönen körde bilar från moskén till S:t Olofs kyrkogård i utkanten av Falköping. Vid den muslimska delen av begravningsplatsen samlades omkring 500 personer för begravningsbön.
Därefter bars kistorna till gravplatserna. Efter att de närmast anhöriga lagt jord på, fördes kistorna ned i gravarna.
– Att vara här på begravning för sina kompisar... det känns som att jag är nervös. Jag är inte glad idag, jag är känslig och jag tänker på att jag minns mina kompisar, säger Mustafa Abdi.
Många kom direkt till ceremonin från jobbet. Andra hade tagit ledigt för att vara med vid begravningen.
– Livet är skört. Något sånt här kan hända vem som helst, det är så nära, säger Hassan Hussein.
”Jobbig dag för anhöriga”
Det krävdes mycket logistik och planering för att få till begravningen med kort varsel. Många besökare kom från andra städer och länder. Dessutom behövde en lokal för samling efteråt ordnas.
– Jag tycker ändå det har gått bra, vi har fått organisera oss. Nu får man göra avslut, säger Hassan Hussein.
Efter ceremonin var stämningen samlad och dämpad. Många gick vidare för att samlas över mat och dryck och minnas de döda tillsammans med deras anhöriga.
– Det har varit en jobbig dag för de anhöriga. Att lämna deras kroppar här och åka hem, det blir en annan känsla av det också, säger Abdul Haliim Abdi.
Som ordförande för Somaliska föreningen och Somaliska föräldraföreningen har Abdul Haliim Abdi ägnat stor del av sin tid den senaste veckan åt att hantera efterdyningarna av olyckan.
Men han har också förlorat vänner. Abdul kände alla som dog i kollisionen.
– Jag spelade fotboll med några av dem, och Dahir brukade jag träffa när vi hämtade och lämnade barnen.
Abdul Haliim Abdi avslutar:
– Vi kommer aldrig att glömma dem. Och sorgen kommer aldrig att lägga sig.
