Bedragarna trappar upp jakten på svenskar

helskärm

Sol-och-vårarna har bytt skepnad och flyttat ut på nätet.

Aldrig tidigare har så många romansbedrägerier anmälts i Sverige som förra året.

– De vet exakt vilka knappar de ska trycka på, säger Lotta Mauritzson på Nationellt bedrägericentrum.

I filmens värld är romansbedragaren en charmig typ, välklädd och världsvan med pärlvitt leende och brunbrända kinder, som nästlar sig in i hjärtat hos sina offer med paraplydrinkar och smicker.

I verkligheten har han för länge sedan hängt av sig kavajen och börjat jobba på distans.

I dag arbetar bedragarna inte sällan i grupp, och avancerade upplägg med stulna identiteter är vanligt förekommande. Internationellt finns exempel där polis slagit till mot callcenter-liknande verksamheter med tiotals anställda i vanliga kontorsbyggnader.

Svenska kriminella gäng har i flera år ägnat sig åt telefonbedrägerier riktade mot äldre som luras på koder och får sina bankkonton tömda. När det kommer till romansbedrägerier är det däremot utländska aktörer som dominerar.

Förutsägbara men skickliga

Bedragarna söker upp sina offer på dejtingsidor och i sociala medier. Likt den sliskige typen i filmen går de ofta att känna igen på långt håll. Ett fåtal tillvägagångssätt och karaktärsdrag återkommer gång på gång.

– Man säger sig ofta vara en engelskspråkig person stationerad långt hemifrån, exempelvis som läkare, soldat eller anställd på oljerigg. Konversationerna blir snabbt intensiva, och det är inte ovanligt med dagliga kontakter ganska snabbt, säger Lotta Mauritzson, samordnare på polisens nationella bedrägericentrum.

Personen i andra änden råkar ofta befinna sig i precis samma livssituation som en själv. Enligt Mauritzson ett enkelt knep för att bygga gemenskap. Efter förhållandevis kort tid kommer frågor om pengar.

– Anledningarna kan vara de mest fantastiska. Kompisen har blivit skjuten och dottern ligger på sjukhus, allt på en gång. Man behöver få loss pengar snabbt – och den enda som kan hjälpa är du.

– I andra fall visar bedragaren upp att man har pengar, till och med låter offret logga in på kontot, men säger att man av någon anledning inte kommer åt dem när man befinner sig utomlands.

Ökat kraftigt

Romansbedrägerier fick en egen brottskod 2019, och sedan dess har antalet anmälda brott legat runt 1 000 per år. Förra året noterades 1 300 anmälningar, en 15-procentig ökning från 2021.

De drabbade blir i snitt av med över 300 000 kronor. I många fall hela livsbesparingar.

– Man belånar hus och skuldsätter sig upp över öronen på grund av de här fantastiska historierna, säger Lotta Mauritzson.

Sett till anmälningsstatistiken är det vanligaste offret en kvinna i 60-årsåldern, men mörkertalet är stort. Violet Petersson, ordförande i stödföreningen Stoppa Romansbedrägerier, konstaterar att de drabbade ofta har en sak gemensamt – ensamhet.

– Bedragarna är experter på att hitta de svaga punkterna. Man kan ha samtal i månader där den här personen har gett omsorg och god ord, lyssnat och varit hjälpsam – och sedan plötsligt vill ha hjälp själv, säger hon.

”En katastrof”

Stödföreningen grundade hon 2019, sedan hon själv lurats på hundratusentals kronor. Föreningen består i dag av ett 30-tal medlemmar och ägnar sig åt att sprida information och erbjuda samtalsstöd till drabbade och anhöriga.

– Det är en katastrof när det här händer, och det är förknippat med mycket skam och skuld. Det hör av sig människor som är självmordsbenägna, och som uttrycker att de inte vill leva.

För egen del innebär bedrägeriet, utöver de psykiska såren, att hon som 76-åring är tvungen att jobba heltid för att betala av skulderna. Vid sidan om deltidsjobb som diakon och verksamhetsansvarig i ett assistansbolag upptar stödföreningen mycket av tiden.

Föreningen lobbar för att romansbedrägerierna och dess offer ska tas på större allvar av samhälle och politiker.

Bland annat anser man att Kronofogden ska göra skillnad på den som blivit skuldsatt på grund av egen konsumtion och den som blivit utsatt för brott. Man vill även se bankerna ta ett större ansvar för kunder som plötsligt börjar föra över stora summor pengar.

– Det här handlar om ekonomiskt våld. Men det är inte alla som ens blir betraktade som brottsoffer. Attityden är snarare att man får skylla sig själv för att man varit dum nog att råka ut för det här.