Visst kan vi rädda Östersjön

Uppdaterad 2013-11-21 | Publicerad 2007-07-18

Jordbruksminister Eskil Erlandsson: Men det krävs ett hårt och enträget arbete

stoppa övergödningen Regeringen kommer att jobba för att stöden till jordbruket inte ska gå till produktion, utan att det framförallt ska gå till miljöförbättrande åtgärder.

Sverige är det land som har längst gräns mot Östersjön, vilket gör att många svenskar drabbas av övergödningens konsekvenser.

Något som vi märkt av i och med de senaste årens kraftiga algblomning.

Jordbruksminister (m), Eskil Erlandsson.

Sverige är förmodligen det land som tjänar mest på att kraftfulla åtgärder sätts in för att stoppa övergödningen av Östersjön, så att vi får ett friskt hav där vi kan bada och fiska på sommaren.

Jag och regeringen välkomnar därför Världsnaturfondens och Aftonbladets kampanj för Östersjön. Ju fler som jobbar för ett friskt hav, desto bättre.

Regeringen arbetar med att stoppa övergödningen på flera olika plan, men kanske viktigast är samarbetet inom den Europeiska unionen. Av de nio länder som ligger runt Östersjön är åtta medlemmar i EU. Siffror från Helsingforskonventionen visar att vi år 2000 tillsammans släppte ut 450 000 ton kväve och 29 000 ton fosfor i vårt gemensamma innanhav. Sveriges bidrag var 40 960 ton kväve, respektive 1 704 ton fosfor.

Vårt land ensamt kan därför omöjligen bekämpa övergödningen, ens om våra utsläpp skulle vara noll. Ett sådant scenario är inte ens möjligt, eftersom en inte oansenlig del av kväve och fosforläckaget är naturligt, och sker oavsett om marken brukas eller inte.

Detta får också till följd att Sverige med sin långa kuststräcka mot Östersjön ständigt kommer att läcka en viss del kväve och fosfor, oavsett hur bra vi blir på att minska läckaget från jordbruket och andra källor.

Det kanske viktigaste verktyg som EU-länderna har för att minska utsläppen i Östersjön är det så kallade nitratdirektivet. Direktivet ställer upp ett antal minimikrav för åtgärder för att minska vattenförorening som framkallas av nitratet från jordbruket. Bland annat regleras lagring och spridning av gödsel. Tyvärr tar det alldeles för lång tid för många länder att genomföra nitratdirektivet, vilket jag också brukar påminna de övriga jordbruksministrarna om när vi träffas.

WWF pekar ut EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, som en av bovarna bakom övergödningen av Ös

tersjön. Historiskt sett har CAP bidragit till övergödningen eftersom bonden har fått mer stöd ju mer som produceras. 2003 ändrades stödet, och i dag går det inte längre till regelrätt produktion. Detta är en reform som alliansens partier välkomnade, och vi arbetar nu vidare med att ytterligare ställa om EU:s jordbruksstöd.

I maj skickade jag ett brev till kommissionen i Bryssel där Sveriges linje i den gemensamma jordbrukspolitiken läggs fast. Vi kommer att jobba för att stöden till jordbruket inte ska gå till produktion, utan att det framförallt ska gå till miljöförbättrande åtgärder. Redan i dag är nästan allt stöd som går till regelrätt produktion borta, och allt mer av pengarna till jordbruket flyttas över mot miljöåtgärder.

Jag vet att många människor är otåliga, och vill se resultat nu. Men arbetet med att få ett renare Östersjön kommer att ta lång tid, och involvera väldigt många.

Vi kommer dessvärre inte heller att få se resultaten förrän om många år. Även om det är en klen tröst så går det åt rätt håll. Sedan år 2000 har jordbrukets utsläpp av kväve minskat med i genomsnitt 12 procent i Sverige.

Men det innebär på intet sätt att jobbet är gjort, mycket återstår. Därför har regeringen avsatt en halv miljard för att stoppa övergödningen av Östersjön och för att mildra dess konsekvenser.

Regeringen har dessutom beslutat om ett totalstopp för fosfater i tvättmedel. Om alla länder runt Östersjön gjorde detsamma skulle utsläppen av fosfor till Östersjön sjunka, och vi skulle därmed minska risken för algblomning.

Detta var bland annat något som vi tog upp på det möte som miljöminister Andreas Carlgren och jag i våras ordnade med Östersjöländernas regeringar, där vi drog upp riktlinjer för det fortsatta arbetet med att minska övergödningen av vårt gemensamma innanhav.

Om Östersjön ska bli ett friskt hav krävs ett hårt och enträget arbete. Det arbetet har regeringen satt högt upp på dagordningen. Som jordbruksminister vilar ett tungt ansvar på mig och mina näringar. Jag är övertygad om att de svenska bönderna vill vara med och rädda Östersjön, och jag ska göra allt som står i min makt för att hjälpa dem i det arbetet.

Kampen mot övergödningen

Eskil Erlandsson

Följ ämnen i artikeln