De väcktes av skriken

Eric Tagesson

Grannar i polisförhör: Han släpar henne i håret uppför trapporna

På kändisfesten skålar artisten och hans fru i champagne.

Några timmar senare förs han till häktet i handbojor.

Och hon tas in på akuten – blödande från ett djupt sår i huvudet.

Klockan är tre på morgonen, den 14 september.

Enligt polisens förundersökning ser grannen hur artisten tar tag i sin liggande frus hår med båda händerna.

Han släpar henne upp för trapporna i trapphuset. Kvinnan slår huvudet i trappstegen. Artisten drar in sin fru i lägenheten och stänger dörren.

– Kvinnan skrek hjärtskärande skrik, sådana fruktansvärda skrik som om någon slog henne hela

tiden.

Födelsedagsfest

Ett par timmar tidigare:

Den folkkäre svenske artisten och hans fru minglar på festen på en restaurang i centrala Stockholm. De dricker champagne. Det är fest och många kändisar är inbjudna. Den kände artisten och hans fru hamnar vid olika bord, vilket artistens fru tycker är jobbigt – hon känner sig vilsen.

För att dämpa sin obekvämhet dricker hon vin. Fyra–fem glas under middagen, säger hon själv. Hon blir, som hon senare uttrycker det i förhören, ”ganska flummig”.

Hon är nämligen inte så van vid att dricka. Dessutom äter hon ingenting av maten som serveras – bara efterrätten, bär med sprit. Till kaffet tar hon en Baileys.

Två promille i blodet

Ett par bord bort sitter hennes make. Också han dricker vin. Och konjak. Och shots. Han är rejält berusad. När han senare grips har han två promille i blodet.

Artisten går fram till sin fru efter middagen, kramar om henne och frågar om allt är bra. Sedan går han iväg och dansar, bland annat med kvällens värdinna.

Detta gör hans fru svartsjuk. Hon dricker mer vin.

Klockan har hunnit bli strax efter halv två på natten när paret hämtar ut sina jackor i garderoben.

De lämnar festen som ovänner.

– Du kan dra! Gå du och dansa med dina tjejer, säger artistens fru till honom utanför restaurangen enligt förundersökningen.

Hon går med hastiga steg över gatan. Vad som sedan händer

råder det delade meningar om.

Ett vittne berättar hur artisten kastar in sin fru i en husvägg så hårt att hon tuppar av. När vittnet rusar fram för att ingripa springer artisten skrattande från platsen.

”Ville inte göra mig illa”

– Kvinnan såg hemsk ut, hade blod, jord och smink utkletat över ansiktet och störtgrät, säger vittnet till Aftonbladet.

Artistens fru ger en annan bild av vad som hände.

– Han tryckte upp mig mot väggen för att få mig att lyssna. När han släppte föll jag till marken. Han ville inte göra mig illa, säger hon.

Varför han lämnar henne där, på marken, kan hon inte ge något svar på. Artisten säger att han inte minns någonting av händelsen.

Första larmet

Vittnet uppfattar situationen som att kvinnan blivit misshandlad, och larmar polisen – som aldrig kommer.

En stund senare befinner sig kvinnan utanför parets lägenhet

på Södermalm. Hon minns inte hur hon kom dit, men tror att hon tog en taxi.

Nu väcks flera av parets grannar av hustruns skrik och bankande på husporten. Ett av vittnena tittar ut genom sitt fönster.

– Kvinnan ligger på golvet vid porten när mannen kommer och öppnar. Han tar tag i hennes hår och släpar upp henne för trapporna, vidare in i porten. Mannen går baklänges, framåtböjd, med båda händerna om kvinnans hår, säger vittnet.

Hjärtskärande skrik

Därefter försvinner paret ur grannens synfält. Han hör bara hennes hjärtskärande skrik från lägenheten.

Efter några minuter kommer kvinnan åter ut i trappuppgången. Hon är blodig i ansiktet.

En granne kommer in i porten och hittar henne utanför den stängda lägenhetsdörren.

Hon rosslar och har svårt att andas. Samtidigt larmas polisen igen.

Klockan är då 03.10 på natten. Efter en minut öppnar den kände artisten dörren.

– Älskling, vad har hänt? säger han.

Han vänder sig mot vittnena.

– Ni tror väl inte att det är jag som gjort detta?

När polisen anländer några minuter senare möter de artisten som står i dörröppningen. Han säger till poliserna att han inte har någon aning av vad som hänt.

Inne i lägenheten möts de av kaos. Det är blod på golvet och väggarna.

I sovrummet ligger artistens fru – blödande.

Hon säger till den kvinnliga polisen att hon och hennes man bråkat.

I hallen, på hatthyllan, står tre stora gröna blockljus. Ett fjärde ljus hittar poliserna på golvet i köket. Det är trasigt, och fullt av blodiga hårstrån.

Frun förs till sjukhuset

I handbojor förs den kände artisten till polisen. Hans fru tas till sjukhus.

I förhören berättar artisten att han knappt minns något av vad som hänt de där minuterna i lägenheten. De har bråkat verbalt, det minns han.

Han har ”gett sig på döda ting”, däribland blockljuset på hatthyllan. Det minns han.

Men hur hans fru fått ett stort jack i pannan kommer han inte ihåg.

– Jag minns bara att jag inte gjort det.

Inte heller hans fru har några klara minnesbilder från lägenheten och bråket.

Men diffust säger hon sig minnas att hon kanske tog någonting, en kruka eller vas, och slog i huvudet på sig själv.

’Jag vet att han är oskyldig’

I ett senare förhör minns hon att det var blockljuset hon använt.

– Jag nickade i allt vad jag kunde och använde min kraft för att skada mig själv.

I dag, måndag, inleds rättegången.

Åklagaren är övertygad om

att det är artisten som har

misshandlat sin fru med block-

ljuset och tidigare under

kvällen kastat in henne in i stenväggen.

Vittnena styrker åklagarens bild av vad som hänt.

Men artisten, och hans fru, nekar till att det är han som har slagit henne.

Till Aftonbladet säger hustrun:

– Jag vet att han är oskyldig, oavsett vad åklagaren säger.