Trump-väljarna i Detroit börjar ångra sig

DETROIT. Det var dom som skickade Donald Trump till Vita Huset.

Men efter fiaskot med exempelvis hälsovårdsreformen verkar det som att många av arbetar- och medelklassväljarna i Detroits förorter och resten av Michigan ångrar det tilltaget.  

– Man fick ju intrycket att han skulle göra det bättre för oss, men det börjar se ut som att vi bara ska få det sämre, suckar en medelålders man som kör buss åt en hyrbilsfirma på flygplatsen utanför den härjade metropolen som så ofta fått symbolisera den amerikanska innerstadsförfallet.

Mycket medialt fokus har alltsedan tidernas mest egenartade valrörelse tog fart legat på det stöd Donald Trump hela tiden åtnjutit i södern – och det är inte så konstigt. Där har det ju varit som mest passionerat och högljutt och i många fall snudd på religiöst. 

Men det var inte tack vare de sympatierna The Donald vann presidentvalet. De konservativa sydstaterna har med enstaka undantag röstat republikanskt sedan Tricky Dick Nixons dagar. 

Att outsidern från femte avenyn på Manhattan till slut besegrade Hillary Clinton berodde på att tillräckligt många väljare i tillräckligt många valdistrikt i industristaterna Pennsylvania, Ohio, Wisconsin och framförallt Michigan bytte parti från 2008 och 2012 till 2016. 

Men nu, fem månader efter valnatten, verkar det som att en och annan här uppe vid bilindustrins ground zero ångrar sig. 

Att fler och fler mätningar visar att Trump har de lägsta popularitetssiffror någon president någonsin haft efter så kort tid är en sak; om den sortens opinionsundersökningar alltid stämde skulle hyresgästen på 1600 Pennsylvania Avenue i Washington heta Clinton nu.

Men människor från de här trakterna som påstår att de la sin dyra röst på den republikanske kandidaten i november ondgör sig allt oftare  – i intervjuer, på sociala medier, i debatter – över hur det blivit.  

Jag ska inte påstå att jag själv hinner skaffa mig något vetenskapligt underlag under mitt besök, jag är på plats för att se på hockey och hinner inte så mycket annat,

Men jag hör och läser och ser – och samma tema går igen överallt.

Lätt besvikelse.

Sådan går också att spåra hos den busschaufför som kör mig från ankomsthallen vid futuristiska Wayne County-flygplatsen – mot alla odds en av USA:s modernaste och bästa – till hyrbilsparkeringen. 

Han ser ut att vara mellan 55 och 60, uppger att han förr jobbade i industrin utan specificera närmare och röstade på Trump för att han inte gillar politiker och ville se ”riktig förändring”.

Han är fortfarande nöjd med somligt som hänt, som att den där muren i en eller annan skepnad  blir byggd längs mexikanska gränsen och att presidenten kämpar så envist för sitt kontroversiella inreseförbud, och åt namnet Hillary Clinton rynkar han bara på näsan,. 

Men han är samtidigt besviken över att så många mer vardagsnära beslut och förslag missgynnar vad han kallar vanligt folk.

– Man fick ju intrycket att han skulle göra det bättre för oss, men det börjar se ut som att vi bara ska få det sämre, suckar han medan vindrutetorkarna vispar envetet i ett kallt, ihållande regn.

Det är framförallt debaclet med reformen av sjukförsäkringssystemet förra veckan – som ju slutade med att Obamacare stick i stäv med sju års republikansk retorik blev lämnad orörd – han talar om.
Det blindskäret lämnade alla frustrerade.

De konservativa kongressledamöter som stoppade ”Trumpcare” var, och är upprörda över att det nya förslaget inte var tillräckligt drastiskt. Etablissemanget, med talmannen Paul Ryan i spetsen, rasar  över att de konservativa inte kunde kompromissa ens en millimeter.

Och väljare som min busschaufför känner sig illa till mods över hur mycket av det skydd de ändå är garanterade som Trump och hans medarbetare var beredda att ta av dem.  

Den kommande skattereformen verkar också mest främja de mest välbärgade, och föreslagna ingrepp i vissa federala program skulle av allt att döma slå hårt i Michigan.  

– Men vi får väl som vanligt bara ta det, säger mannen och lämnar mig vid min hyrbil.

VECKANS BITTRASTE KONTROVERSER I TRUMP-LAND

  • Trumpcare-fiaskot. I sju år har republikanerna rutit om att de ska skrota Obamacare så fort tillfälle ges. Men när de äntligen, med kontroll över båda Vita huset och kongressens bägge kamrar, hade chansen misslyckades de. Totalt. President Obamas viktigaste reform lämnas oberörd. Och Donald Trumps status som ”världens bäste förhandlare” har fått sig en törn.
  • Slutet för kampen mot klimatförändringar. Med en exekutiv order raderade Trump i praktiken hela Obamas klimatpolitik. Fortsättningsvis kommer den amerikanska industrins väl och ve prioriteras, inte kampen mot klimatförändringar. Beslutet hyllas i exempelvis West Virginia, där man bryter kol, men miljörörelsen rasar. ”En katastrof”, menar exempelvis förre vicepresidenten Al Gore
  • Flynn i kongressförhör. Han fick sparken för sina otillbörliga kontakter med ryska företrädare under valrörelsen. Nu har den kortvarige säkerhetsrådgivaren Michael Flynn erbjudit sig att vittna i kongressen – i utbyte mot åtalsimmunitet. Det beskedet har spridit viss oro i Washington, för att uttrycka det milt.