Hossein överraskades av sin chef på studenten

Publicerad 2016-10-11

Hossein Rahimi var stolt över att ha klarat gymnasiet men tänkte ställa in sitt studentfirande.

Som ensamkommande saknar han anhöriga i Sverige och ville inte stå helt ensam på skolgården.

Då överraskades han plötsligt av sin arbetsgivare, Mats Björklund, som väntade med skylt, blommor och champagne.

– Det kändes som att jag också hade en familj. Jag var inte ensam och inte annorlunda, säger han.

Hossein, idag 21 år, är fortfarande överväldigad av att studentdagen, som han var så orolig för, blev ett så härligt minne.

– Jag kan inte beskriva hur det kändes när jag såg Mats stå där. Jag grät för att det var så rörande och var lycklig eftersom det var så kul och oväntat.

Mats Björklund, 55, äger Hofors måleri där Hossein Rahimi numera är anställd som målarlärling, som Gefle Dagblad berättat tidigare.

Pappan dödades av en bomb – kom själv till Sverige

När Hossein kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn 2011, när han var 16 år gammal, var det med många traumatiska minnen.

Efter att hans pappa dödats av en bomb i Afghanistan flydde han med sin mamma och bror till Iran, där de förföljdes.

– Att vara afghansk flykting i Iran var otryggt. Jag kunde inte gå i skolan och började planera för att fly.

Eftersom det kostade så mycket var det enbart han som lyckades ta sig till Sverige.

– Jag ville leva i ett land som är rättvist och tryggt och där man kan utvecklas, säger han.

Mats: ”Märktes direkt att han ansträngde sig”

Hossein lärde sig snabbt svenska och när det var dags att välja inriktning på gymnasiet fastnade han för målaryrket.

– Jag hade en polare som utbildat sig till målare och det lät bra. Efter tre år vet jag att jag valde rätt, det är intressant och jag lär mig något nytt varje dag.

Efter första året på utbildningen sökte han sommarjobb på Hofors måleri och träffade ägaren Mats Björklund, 55.

– Jag hade fullt då men nästa år kom han tillbaka och då fick han sommarjobb, säger Mats.

Hossein fortsatte praktisera på måleriet under utbildningen och den sista terminen sökte han åter sommarjobb.

Mats sa nej, och erbjöd honom istället en lärlingsplats.

– Hossein är sprallig och ambitiös på samma gång. Det märktes direkt att han ansträngde sig för att göra ett bra jobb och komma in i samhället, säger Mats.

Ville hoppa studenten – ”ont i hjärtat att ingen skulle krama mig”

Hossein blev snabbt en i gänget och tycker inte att han kunde ha fått en bättre arbetsgivare.

– Mats har ett stort hjärta och har tagit hand om mig från första dagen. Med en sådan chef känner jag mig trygg, säger han.

När han började bli klar med utbildningen var det med blandade känslor. Han var glad för att han skulle få jobb men oroade sig för själva studentdagen. Han ville inte vara med på det traditionsenliga ”utspringet”.

– Jag visste att de andra skulle bli firade av sin släkt och jag tänkte att det skulle göra ont i hjärtat när ingen skulle komma fram och krama mig.

Men en kompis fick honom på andra tankar.

– Han sa att jag måste gå, att det var den viktigaste dagen i hela mitt liv, så jag tänkte om.

Överraskades av Mats – ”kändes som en familj”

Dagen för studenten höll sig Hossein mest för sig själv. Han kände sig nedstämd och sprang ut på trappan sist av alla.

Då hade han ingen aning om att hans chef Mats Björklund, i smyg förberett ett firande och stod på skolgården tillsammans med handledaren Stefan från företaget. Skolan hade ordnat ett plakat och Mats hade ordnat resten.

– Plötsligt såg jag min bild på en skylt och några som kom fram mot mig. Jag fick champagne och blommor runt halsen, jag var både lite chockad och glad, säger Hossein.

Mats minns hans förvånade och glada min.

– När han såg oss skrek han rakt ut. Han fick en liten tår i ögat och det fick jag också.

För honom var det självklart att finnas där, för Hossein gjorde uppvaktningen all skillnad i världen.

– Det kändes som att jag också hade en familj. Jag var inte ensam och inte annorlunda, säger Hossein.

”Integration är viktigt och alla måste hjälpas åt”

Förutom det nya jobbet så har Hossein nyligen tagit körkort, ett måste i målaryrket.

– Jag har fått så mycket positiv energi här i Sverige och är säker på att min framtid ska bli ljus, säger han.

Förutom att vara chef kommer Mats att fortsätta vara ett stöd och hjälp för sin lärling, närhelst det behövs.

– Om han har problem med något så får han komma till mig. Integration är viktigt och att vi alla ska hjälpas åt på vårt eget sätt för att det ska bli så bra som möjligt, säger Mats Björklund.

Annika Sohlander