Målet kommer inte nås i Paris – resan börjar där
Världen kommer inte att vara räddad efter det avgörande klimatmötet i Paris om tre veckor.
Men i bästa fall kan den ha tagit ett steg i rätt riktning.
För fem år sedan möttes världens ledare i det ogästvänliga konferenscentret Bella i Köpenhamn. Ett nytt, globalt klimatavtal som skulle
ersätta Kyotoavtalet skulle förhandlas fram.
Det slutade i ett praktfiasko. Ingen kan ha glömt bilderna av Obama, Merkel, Reinfeldt med flera inklämda i ett pyttelitet konferensrum. De utstrålar total uppgivenhet.
Om tre veckor är det dags igen. Med start den sista november samlas världen på nytt för att rädda klotet från den livshotande uppvärmningen. Denna gång i en Parisförort.
Där kommer det inte att sluta med fiasko. Men det kommer inte heller att bli succé. Målet att hejda uppvärmningen med två grader jämfört med förindustriell tid kommer inte att uppnås. Men det kommer tas rejäla steg i den riktningen.
Närmare 160 av FN:s 196 medlemsländer har redan lämnat in sina planer för hur utsläppen ska minskas. Planerna omfattar upp till 90 procent av de globala utsläppen av växthusgaser och hejdar temperaturökningen till omkring 2,7 grader. Med tanke på misslyckandet i Köpenhamn är det en mycket bra startbana för de nya förhandlingarna.
Parismötet kommer alltså inte att bli slutpunkten för världens samlade ansträngningar att nå bättre balans, att rädda liv, hejda översvämningar, torka och cykloner. Det kommer att bli startpunkten för den resan.
Två grader kan låta som en blygsam målsättning. Men det är det inte. Under den senaste istiden för 25 000 år sedan var det två till tre grader kallare än i dag.
Hittills har temperaturen ökat med en grad jämfört med förindustriell tid. Ytterligare en grad motsvarar en meters höjning av havsnivån enligt meteorolog Martin Hedberg.
EU, och därmed Sverige, spikade sina klimatmål redan förra året. Om 15 år ska utsläppen av växthusgaser ha minskat med 40 procent jämfört med 1990 års nivå. Andelen förnybar el ska vara 27 procent. Energieffektivitet ska öka med minst 27 procent.
EU ställer också krav på att Parisavtalet blir globalt, alla eller nästan alla ska vara med. Det ska följas upp regelbundet samtidigt som kraven successivt skärpts. Och det ska vara lagligt bindande.
Tyskland kan tjäna som förebild, inte bara för EU utan för resten av världen också. De ska bara ha förnybar energi 2050. Det är faktiskt bara 35 år bort.
Det finns alltså hopp. Men klimatkampen tar inte slut i Paris. Den börjar där.
5 saker att hålla koll på i veckan
Till toppmöte på ö
På onsdag samlas EU:s stats- och regeringschefer till ett nytt toppmöte om flyktingkatastrofen. Stefan Löfven har förberett sig genom möten med höjdare som David Cameron, Donald Tusk och Jean-Claud Juncker. Mötet är informellt och äger rum i Valetta på Malta.
Ännu en förmatch
På lördag drabbar Hillary Clinton samman med sina medtävlare om vem som ska bli Demokraternas kandidat i ännu en av sex tv-sända debatter. Hon gick stärkt ur den första för en månad sedan. Efteråt kastade Joe Biden in handduken. Vem blir det nu?
Grekiskt missnöje
Alexis Tsipras vann nyvalet i Grekland och blev premiärminister på nytt. Men folkets hjärta vann han inte riktigt. På torsdag är det utlyst en generalstrejk mot åtstramningspaketen som Greklands kreditgivare anser vara nödvändiga. När är prövningarna över för det arma landet?
Behövs en ny skattereform?
TCO lyckades på sin tid driva fram ”århundradets skattereform” där nästan alla bara skulle betala kommunal inkomstskatt. Bara spillror består och nu frågar sig förbundet, med ordföranden Eva Nordmark i spetsen, om det är dags för en ny globaliseringens tid. Seminarium på tisdag.
Intressant kombination
Konstnären Lars Vilks har ständigt livvakt sedan han avbildat profeten Muhammed som rondellhund. Ett annat känt verk är vrakgodsskulpturen Nimis. I helgen håller han en föreläsning i Sverigedemokraternas ungdomsförbunds, SDU:s, regi om yttrandefrihet. En intressant kombo.