A-kassan fortfarande usel - sju av tio är fortfarande underförsäkrade
Sju av tio arbetslösa som jobbat heltid är fortfarande underförsäkrade.
Trots att a-kassan höjdes i höstas får de inte ens 80 procent av sin gamla lön.
Dessutom betalar de högre skatt än nästan alla andra.
I höstas höjdes a-kassan för första gången på 13 år. Under de första hundra dagarna ökade dagsersättningen med 230 kronor till 910 kronor. Under övriga dagar höjdes den med 80 kronor till 760 kronor.
Men trots höjningen är målet, att ersättningen ska motsvara 80 procent av den gamla lönen, långt borta. Sju av tio arbetslösa får fortfarande mindre än det i ersättning. Före höstens höjning var det 90 procent.
Det visar en ny undersökning av Arbetslöshetskassornas samarbetsorganisation, SO. Siffran gäller heltidsarbetande som arbetslösa i högst 200 dagar. Sedan blir det ännu mindre pengar.
Omställningsförsäkring
Tittar man på hela arbetsmarknaden ser det lite bättre ut. Men fortfarande får mer än hälften, 53 procent, av alla som jobbat heltid eller deltid, mindre än 80 procent av sin gamla lön, under de första 200 dagarna. Sedan trappas den ner ytterligare. Före höjningen var siffran 75 procent.
A-kassan är en omställningsförsäkring. Meningen är att den ska räcka till utgifterna mellan två jobb. Nivån ska enligt statsmakterna vara tillräckligt hög för att man ska kunna leva på den. Men inte så hög att man väljer att stanna hemma i stället för att söka jobb.
Men med det i minnet måste man ändå säga att arbetslösa utsätts för betydligt mer svidande piskor än dem som lever på ersättningar från andra trygghetssystem.
Exempelvis följer sjukförsäkringen med den allmänna prisutvecklingen. Ersättningen justeras i takt med konsumentprisindex.
Det gör inte a-kassan som före höjningen 7 september förra året legat still, eller till och med försämrats under de första hundra dagarna, sedan 2002. En vara som kostade en tusenlapp då kostar i dag knappt 1 152 kronor.
En arbetslös betalar också högre skatt än både löntagare och pensionärer. På en inkomst på 20 000 kronor betalar löntagaren 4 053 kronor i skatt och pensionären 4 572 kronor. Skatten för den som är arbetslös eller har sjukersättning är däremot 5 467 kronor, 1 414 kronor mer än den som har ett jobb.
Lovade höja taket
En något bakvänd fördelningspolitik skulle man tycka. Men så har det varit ganska länge och inga tecken tyder på att det förhållandet kommer att ändras.
Socialdemokraterna gick till val på att höja taket i a-kassan. Den som tjänar 25 000 kronor i månaden skulle få 80 procent av lönen i under hela tiden hon eller han gick utan jobb.
En del av löftet är uppfyllt. Under de första hundra dagarnas arbetslöshet är ersättningen 80 procent av lönen för den som tjänar 25 000 kronor. Men resterande dagar är ersättningen lägre och under de sista hundra är det 70 procent av lönen som gäller.
Vadan denna njugghet, framför allt av den förra regeringen men också den nuvarande? Det kostar helt enkelt för mycket att vara lite generösare. Den senaste höjningen går på två miljarder om året. Det motsvarar två Jasplan.
Men bara en fjärdedel av de arbetslösa har a-kassa. Resten får dra sig fram på annat sätt. Till exempel på aktivitetsstöd.