Rut- och roteffekt: Chockhöjda priser
En av de senaste årens mest omhuldade politiska reformer är rot-avdraget.
Med detta behöver en villa- eller sommarstugeägare bara betala 50 procent av arbetskostnaden för ombyggnad eller reparation av villan. Samtidigt betalar Skatteverket ut själva skattesubventionen till hantverkaren.
Exakt samma avdrag får också den göra, som använder sig av det så kallade rut-avdraget, alltså ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster.
De här avdragen har blivit en så formidabel succé, att finansminister Anders Borgs alla kalkyler har spruckit. Under det gångna året har staten betalat ut inte mindre än 9,5 miljarder kronor i rot- och rut-avdrag. Nästan 900 000 svenskar har under samma tid dragit nytta av avdragen. Mest har det handlat om reparationer och ombyggnader av villor, sommarstugor och bostadsrätter.
Regeringen vill nu permanenta de här avdragen, medan socialdemokraterna ännu inte har kläckt ur sig, vad de tänker göra med rot och rut.
Ingen vet i dag, hur många nya jobb rot- och rut-avdragen har skapat eller hur många svarta jobb som har blivit vita. Någon har gissat på 10 000. Om det stämmer, har varje nytt byggjobb kostat staten en miljon kronor, om vi ser på hur mycket pengar som har betalats ut i skattesubventioner. Är det verkligen väl använda pengar? Ska man verkligen plöja ner så enorma belopp i en bransch som byggbranschen, där arbetslösheten i dag är rekordlåg? Jag tillåter mig tvivla med risk för att alla rot- och rut-älskare, bland dem många journalister, kastar sig över mig som vargar.
Men nu börjar även kritiken mot rut och rot komma. Folk som har använt sig av avdragen, har observerat, hur byggpriserna plötsligt börjat stiga som en direkt följd av rot-avdraget. När jag häromveckan arbetade som programledare för ”Ring P1”, var det flera lyssnare, som ringde till programmet och klagade över att hantverkarna tog ut allt högre priser. Orsaken är att rot-avdragen gör kunderna alltmer prisokänsliga. De behöver ju bara betala 50 procent av arbetskostnaden.
Då uppstår plötsligt ett utrymme för byggfirman att höja timpenningen. ”Det blir ju i alla fall billigare för kunden än om rot-avdraget inte hade funnits” (hantverkarens motivering). Ett jobb, som normalt skulle ha kostat 60 000 kronor höjs plötsligt till 80 000. Varför? undrar kunden. Jo, för du behöver ju ändå bara betala 40 000.
En kvinna, som tog kontakt med ”Ring P1”, berättade att hon 2008 lät en trädgårdsmästare klippa hennes häck. Han tog 4 000 kronor för jobbet. Året därpå, 2009, lämnade exakt samme trädgårdsmästare en offert på exakt samma arbete men då hade priset tredubblats – till 12 000 kronor. ”Jag blev chockad”, berättade kvinnan, som kände sig grundlurad. ”Rut-avdraget gjorde att han kunde chockhöja sina priser.”
I en bloggdebatt på nätet berättar en person, att en målare, som han tänkte anlita för att måla fönstren, skulle ha så mycket betalt, att det hade lönat sig att byta fönster i stället!
Sen reglerna för rot-avdraget ändrades förra sommaren, måste hantverkaren skicka in en ifylld blankett till skattemyndigheten för att få ut skatteavdraget. En hantverkare i VVS-branschen har på nätet berättat, att han tänker fördubbla timpenningen, nu när ifyllandet av blanketten gett honom så mycket extraarbete.
Personligen är jag djupt skeptisk till den här typen av statliga subventioner till byggindustrin, eftersom de alltid leder till att byggpriserna chockhöjs och konkurrensen snedvrids. Under 60-, 70- och 80-talen utbetalades varje år miljardbelopp i form av bostadssubventioner, till exempel räntebidrag. Hela bostadsmarknaden förvandlades till ett bottenlöst subventionsträsk, som snabbt ledde till att Sverige fick världens högsta byggpriser.
Och i dag? Varför ska inte folk kunna måla om i köket utan att få 50 procents rabatt av staten? Så fattiga är väl ändå inte vi svenskar.