Assange visade sig vara ett fegt kräk
Mannen som blev världsberömd för sin kamp för yttrandefrihet bosätter sig hellre i ett land där oberoende tv-stationer stängs och kritiska journalister fängslas än låter sig förhöras av svensk polis.
Julian Assange, internetgenerationens Mick Jagger, visade sig vara ett fegt kräk.
Det finns ingen anledning att längre förvånas över någonting beträffande alla bisarra turer i cirkusen kring Assange.
Jag var själv på plats i London under en av rättegångarna om överlämning till Stockholm och hörde Wikileaksgrundaren och dennes hord av brännvinsadvokater hojta om Sverige som ett feminismens Saudiarabien, en juridikens bananrepublik och gud vet vad.
Att en populistisk sydamerikansk president börjar yra om hemliga rättegångar och dödsstraff är således inte märkligare än att Bianca Jagger blandar ihop misstankar om sexbrott med yttrandefrihet och högljutt kräver att Assange ska få fri lejd ut ur ambassaden där han sedan ett par månader sover på en luftmadrass.
Det är lätt att glömma att den vithårige foliehatten och hans medarbetare för bara några år sedan låg bakom avslöjanden av betydande vikt.
Amerikanska piloter som roade sig med att skjuta ihjäl civila från en helikopter i Irak, fjortonåriga fåraherdar som burades in på Guantanamo. Bevisen för omfattande korruption i Tunisien, ett avklädande av en regim som anses vara en viktig faktor bakom den arabiska våren.
Assange åkte världen runt och höll föredrag om att korrupta regeringar och företag inte längre kunde känna sig säkra: tv, radio och tidningar köade för att intervjua honom.
Denne man hoppas kunna fly till Ecuador, ett land där president Raphael Correa fängslar journalister, stänger tv-stationer på löpande band och hotar kritiska röster med skadeståndskrav på mångmiljonbelopp. Ett land som enligt reportrar utan gränsers pressfrihetsbarometer hamnar på 104:e plats av 179 undersökta länder.
En förlorad heder är uppenbarligen inte ett för högt pris att betala för att slippa förhöras om sexbrott i Sverige.
Vad hade hänt om Assange i stället haft ryggrad nog att sätta sig på ett flyg till Stockholm? Förhör, givetvis. Att utredningen efter det hade slängts i papperskorgen förefaller inte otroligt. Med tanke på att åklagare lagt ner och tagit upp den tycks bevisläget inte vara optimalt.
Att regeringen godkänner ett utlämnande till USA, vilket han fruktar, är osannolikt. Skadan för Sveriges internationella diplomatiska anseende skulle bli för stor.
Sanningen är att Julian Assange snackar skit om skälen till att slippa den svenska rättvisan. Han har visat sig vara en helt annan människa än den heroiske kämpe för yttrandefrihet han utger sig för att vara.
Möjligen är det så att han inte har kunnat hantera sin världsberömmelse, att den förvandlade honom till en konspirationsteoretiker av ett slag som lika gärna kunde ägna dagarna åt att grubbla över varför Barack Obama vägrar att erkänna varför Elvis lever som att fundera på hur han ska ta sig till Ecuador.
Dessvärre tyder dock allt på att herr Assange bara är en feg skitstövel.