Om kvittojournalistik
Spenderandet är respektlöst mot skattebetalarna
Nej, det är givetvis ingen skandal att Säpo och andra myndigheter har personalfester.
Det viktiga med de senaste veckornas granskningar är det svårbegripliga spenderandet av betydande summor på en förfärlig mängd trams.
Att säkerhetspolisen efter ett år av en påfrestande omorganisation, självmordsbombare och terrorhot ville bjuda de anställda på något extra kan endast uppröra de som älskar att uppröras.
Själv känner jag mest lättnad över att ha sluppit tvingas till något så hopplöst töntigt som en fest med James Bond-tema där någon andra klassens festfixare fått den sluga idén att erbjuda deltagarna möjlighet att spela roulette med låtsaspengar.
Dock finns ett och annat att undra över. Om säkerhetspolisen till exempel följt lagen och upphandlat miljonkontraktet så kanske det hade blivit en ”sprakande fetstkväll” på riktigt.
Men vare sig detta misstag eller den klantiga hanteringen av momspengarna i detta ärende är anledningar att få högt blodtryck och börja kräva generaldirektör Anders Thornbergs avgång.
Dagens Nyheters avslöjande är väsentlig av en helt annan anledning: det är ytterligare ett exempel på slöseri med hundratusentals kronor på strunt.
Det finns nämligen skäl till att notan gick på 5,3 miljoner kronor, 5 300 kronor per anställd.
Men vad blev så mycket roligare av att rockstjärnan Dregen fick 18 500 för att vara DJ, äventyrerskan Renata Chlumska 45 000 för att hålla föredrag eller tv-kändisen Jenny Strömstedt 50 000 för att vara moderator?
Jag antar att det inte finns någon anledning att förvånas. Det är samma sak hela tiden.
Stiftelsen för strategisk forskning, vars kapital kommer från de miljarder nationens arbetare slet ihop till löntagarfonderna, ansåg det vara i sin ordning att betala Micael Bindefeld 9.3 miljoner.
Arbetsförmedlingen hostade upp 150 000 för en debattartikel, bara för att se den refuseras av DN.
För att inte tala om Tillväxtverket, som hade fest på landets mest kända lyxhotell och sedan gav sig på det hopplösa företaget att försöka lura i skattebetalarna att det var det billigaste alternativet.
Det är utmärkt och hederligt journalistiskt arbete som ligger bakom avslöjandena av dessa och en hel del andra dumheter.
Men nu går det journalistiska drevet och då blir det som det alltid blir då drev går: upphetsningen på redaktionerna leder till att proportionerna går förlorade, i konkurrensen om att vara först med den senaste skandalen blåses småsaker upp som vore det Watergate som avslöjades.
Jag låg till exempel inte sömnlös över att 23 anställda på näringsdepartementet under en arbetsresa som kostade skattebetalarna 10 000 fick gå på en visning av delfinträning på Kolmården.
Låt oss minnas vad som är viktigt, vad som finns att lära av den senaste tidens kvittojournalistik.
Att anställda bjuds på fest eller åker på konferens med en del knasiga inslag är inget att tjafsa om.
Det viktiga är den tydliga tendens som inte längre går att bortförklara:
Sverige har myndigheter som spenderar miljoner på ett sätt som är fullständigt respektlöst mot skattebetalarna.