Desperat – och smart
Reinfeldt slopade efterfesten och drog ihop ett sista krismöte
KÖPENHAMN. Med 99 procents säkerhet blir det något slags avtal om klimatet.
Ingen regeringschef i världen vill framstå som den som satte stopp för en bättre värld.
Den intressanta frågan är snarare hur det ser ut. Bra, dåligt eller mittemellan.
Om någon trodde att världen styrs rationellt är den numera taget ur villfarelsen. Ibland är det ungefär lika välorganiserat som en efterfest.
Uppvärmningen av atmosfären hotar människor, djur och växter. Forsätter den blir konsekvenserna förödande – och ohyggligt dyra.
Det vet alla och det vet världens politiska ledare som redan för två år sedan på ön Bali kom överens om att ta krafttag. Jorden skulle bli lite mer klimatsmart.
Men 48 månader senare, det vill säga i går kväll, vandrade statsminister Fredrik Reinfeldt runt bland gästerna på drottning Margrethes galamiddag på Christiansborgs slott i ett sista desperat försök att få till stånd ett globalt klimatavtal.
Som EU:s ordförande bjöd han inte in till en sprallig efterfest. Utan till ett nattligt toppmöte med utvalda länder för att fem i tolv fixa det som alla påstod var jättebra för två år sedan.
Ett desperat drag, kan tyckas. Men också ett smart drag. Vilken politisk ledare vill stå med skammen att blivit avslöjad med att tackat nej till ett möte som kunde rädda världen undan ännu fler översvämningar, folkvandringar och torka?
Alltså tackade flertalet av de inbjudna, exempelvis USA:s utrikesminister Hillary Clinton, ja.
Så irrationellt styrs världen emellanåt. Under snabbt tillkomna nattliga möten. Inte helt olikt en studentkorridor en sen fredagskväll.
Ett par kilometer från slottet, i konferenscentret Bella, har slutförhandlingarna pågått i tolv dagar. De första elva hände i stort sett ingenting.
Reinfeldts nattliga kaffeträff var en vild chansning som kan gå hur fel som helst. Hade de politiska topparna uteblivit hade det sannolikt inte blivit något globalt klimatavtal. Nu ökade chanserna.
Målet är att senast i eftermiddag ha ett, eller två samverkande, klimatavtal klara. Hur bra de blir är fortfarande i högsta grad oklart.
De kan bli toppen. De kan bli halvbra. De kan bli riktigt usla – eller i värsta fall inte alls. Enligt FN:s räkneexperter begränsar ländernas nuvarande åtaganden temperaturhöjningen till tre grader. Målet var två.
USA, som tillsammans med Kina står för hälften av världens utsläpp av koldioxid, gjorde i går vissa eftergifter. Kina likaså.
Det milda krav som nu ställs på kineserna är att deras utsläppsnivåer kan kontrolleras av utomstående. Kina avskyr normalt inblandning utifrån men kan möjligen svälja det nu för att slippa sitta med Svarte Petter, klimatförhandlingens främsta drivkraft.
För Sverige betyder klimatavtalet mindre än för andra länder. Vägen mot ett uthålligt samhälle är redan inledd, vi drabbas mindre av klimatförstörelsen av andra.