Vi håller på att jobba ihjäl oss

Kvinnodominerade yrken, där den anställda ansvarar för och vårdar andra människor, är värst drabbade.

Äntligen har vi börjat fatta att arbetslinjen, arbete som högsta och enda mål och absolut främsta sättet att skapa egenvärde, är en bluff. En rakt igenom skadlig bluff dessutom.

Vår tids värsta folksjukdom är stress. Psykisk ohälsa är den vanligaste sjukskrivningsorsaken hos kvinnor mellan 20 och 40 år. Utmattningssyndrom ligger bakom merparten av dessa sjukskrivningar.

Kvinnodominerade yrken, där den anställda ansvarar för och vårdar andra människor, är värst drabbade. Det beror troligtvis på de nedskärningar och ”effektiviseringar” som genomförts under de senaste åren. Gps-sändare på hemtjänstpersonal, krav på att logga in och ut hos vårdtagare, att klämma in så många ärenden som möjligt, den totala bristen på personalinflytande, omänsklig arbets­belastning. Ja, listan kan göras lång på vad vår vård- och omsorgspersonal får stå ut med.
Efter att ha drabbats av utmattningssyndrom väntar nästan alltid en lång sjukskrivning. Det är oklart om man någonsin igen kommer att kunna återvända till det jobb man hade innan man kraschade. Långvarig stress leder – utöver ett privat helvete – till ökad risk för hjärtkärlsjukdomar, depression, ångest, självmord och cancer.

Vi håller på att jobba ihjäl oss helt enkelt. Helt i onödan.

Med den tekniska utveckling som skett under de senaste decennierna så borde vi enligt tidsexperten och fysikprofessorn Bodil Jönsson bara arbeta två timmar om dagen. I relation till hur produktiva vi har blivit sedan 1970-talet så är det ologiskt att vi fortsätter att arbeta våra åtta timmar om dagen, standard sedan 1901. Det är hög tid att vi gör en ordentlig etisk och moralisk inventering av varför vi värderar arbete högre än något annat. Det är arbetet som identi­fierar oss, som ger oss makt, som ger oss möjlighet till att uppleva egenvärde tror vi. Varför då? Varför är vi fortfarande så pumpade med lutherska ideal? Vem vinner egent­ligen på den här inställningen?
Nu har i alla fall några börjat fatta att vi faktiskt har mer att vinna på låta de anställda arbeta kortare dagar. Som operationsavdelningen på Mölndals sjukhus.

Ledningen insåg allvaret när sjuksköterskor flydde till andra jobb för att de inte pallade det vansinniga tempot. De anställda jublar över kortare arbetsdag. Och förhoppningsvis får sjukhuset behålla sina sjuksköterskor och slipper se dem insjukna i stressrelaterade sjukdomar som medför långa sjukskrivningar.

Mölndal verkar överlag ha smartare arbetsgivare med sundare värderingar än resten av landet. Redan 2002 fattade Toyota center i Mölndal att sex timmars arbetsdag förmodligen skulle förbättra deras resultat. I stället för att bygga ut verkstaden gjordes schemat om till tvåskift. Resultatet blev färre sjukskrivningar och ökad vinst. En klassisk win-win helt enkelt. Hur långt ska det behöva gå innan resten av oss fattar?

Himmel

Skid-VM i Falun. Älskar ju att se idrottsmän vinna. Och det är något så underbart helylle över just längdskidor som inger någon slags grundläggande känsla av trygghet hos mig.

Helvete

Man försöker vara nyttig. Äter riskakor i stället för vitt bröd. Och så, bam, som ett slag i hälsoansiktet, kommer undersökningen som visar att risprodukter innehåller arsenik. Finns snart inget att äta som inte orsakar död på ett eller annat sätt.