Pär Nuder betedde sig som politiker i bananmonarkier
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-04-30
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Jag rullade E4:an söderöver. På bilradion hördes P1.
Pip-eko. Monotont kom i rad tre nyheter av samma slag. Ekonomisk brottslighet.
Fall 1. Sex direktörer vid Ericssons i Stockholm åtalade för att ha smugglat ut mångmiljonbelopp till konton i Schweiz. Misstankar finns om att pengarna använts som mutor.
Fall 2. Bilbesiktningsmän i en svensk stad godkände utan kontroll ett antal fordon.
Fordonsägarna belönade inspektörerna med brännvin och kontanter.
Fall 3. Den nuvarande svenske finansministern erkände att han för femton år sedan, då han var ordförande i ett stort SSU-distrikt, signerat dokument i vilka falska, upphaussade medlemstal angavs.
Med dessa tre fall kan vi ta pulsen på samhällets moral - och på din!
Vilket av de tre brotten tycker du är värst?
Det finns inget försvar för det Ericssondirektörerna gjorde. Mutor - om det nu rör sig om mutor - rubbar konkurrensläget på den globala marknaden. Spelplanen blir ojämn. Det fanns en annan syn på åttiotalet, då svenska myndigheter såg mellan fingrarna med motiveringen: "De får ta seden dit de kommer." Med WTO-regler och EU-lagar är det inte längre så.
Men om pengarna som sådana kan sägas: Där råder inget brott. Det är Ericssons stålar. Vansköts de får aktieägarna ta upp det på stämman.
Vad gäller bilinspektörerna som lät sig mutas med brännvin och sedlar försökte jag för mig själv först resonera att de harmlöst opererade inom den svarta ekonomin. "Jag lånar din grävskopa över helgen och gör en ny garageinfart. Du får ett helrör som tack." Folkligt och informellt. Mera kompisartat än korrupt.
Jag har själv en gång i Dubai skaffat mig lokalt körkort utan att ens behöva visa att jag kunde vrida om tändningsnyckeln. En handtryckning med en sedel var smörja i det byråkratiska maskineriet.
Men om vi tror att Bilinspektionen har en funktion att fylla finns dock inget försvar för deras handlande. De avskaffar en likhet inför lagen. De vanhedrar den offentliga sektorn.
I det tredje fallet är syndaren Pär Nuder. Som Göran Perssons handplockade kronprins och med charmfaktor noll är han Sveriges mest avskydde politiker. Det känns som att yla med vargarna när jag tar upp hans fall. Yla med vargarna är det sista jag vill bli beskylld för.
Jag skulle känt mig mera tillfreds om jag hade kunnat skriva att Nuder är ett charmtroll med Einsteins huvud.
Men att frisera SSU:s medlemstal uppåt är inte ett bagatellbrott. Det är en gärning som syftar till att systematiskt komma över större statliga bidrag.
Varje medlemsnamn - äkta eller hopljuget - betydde mera pengar till rörelsen.
Än sen då? Ni känner till det gängse sättet att devalvera allvaret i svenska korruptions- och stöldaffärer inom det helgade politiska livet. Släta över. Skoja bort.
Jag stötte just på ett nytt exempel, när jag i hatboken mot Göran Persson, "Makten framför allt" läste Stig-Björn Ljunggrens skildring av hur Mona Sahlin tappade sin position: "AB Sverige svajade och Ingvar Carlssons tilltänkta efterträdare föll på en Toblerone."
Trilla på en Toblerone! Oj, oj, så skoj - och med det ska alla glömma att det handlade om att ofta och med stora summor nalla från det kreditkort skattebetalarna försett statsrådet med.
I fallet Nuder rör det sig om att förfalska register - ungefär som politiker i bananmonarkier för eget gagn förfalskar vallängder eller proppar egna röstsedlar i valurnorna.
Två tankar slår mig: Förstod i slutet av åttiotalet inte den person som med tiden skulle bli finansminister att den som grabbar för sig ur statskassan rycker undan vård för några behövande sjuklingar?
Och funderar han inte över att det var fiffel med register som utlöste den härliga revolutionen i Ukraina?Funderar han inte över att det var fiffel med register som utlöste den härliga revolutionen i Ukraina?